Ordfö­rande för danska facket: ”Finska rege­rin­gen är naiv”

Finland och Danmark har hållit till i toppen av listan över värl­dens lyckli­gaste länder. Nu har silver­me­dal­jö­ren Danmark häls­nin­gar till Finland, som hållit till som tabel­letta i sju år i följd.

– Den finska rege­rin­gen borde vara mycket försik­tig när den slår in på den här vägen. Om lagen om arbets­liv ändras så att det enbart gynnar den ena parten så leder det till motsätt­nin­gar, säger Claus Jensen, ordfö­rande för industri­fackför­bun­det Dansk Metal.

Precis så har det gått i Finland. Rege­rin­gen Orpo verkar ha ploc­kat samt­liga punk­ter i rege­rings­pro­gram­met som gäller arbets­li­vet direkt från närings­li­vets intres­se­be­va­ka­res önskelista.

– Rege­rin­gen är naiv om den tror att den kan gå in och ensi­digt förän­dra arbets­li­vet, säger Jensen.

Ordfö­rande Jensen fyllde nyli­gen 60 år. Han har en lång erfa­ren­het av facklig verk­sam­het och arbets­mark­nadsfrå­gor. Karriä­ren inledde han på varvet i Odense i början av 1980-talet, fort­satte på danska före­ta­get Witten­borg, känt för sina dryc­ke­sau­to­ma­ter i Danmark och har lett till posten som ordfö­rande för Dansk metall med över 100 000 medlemmar.

Jensen har varit ordfö­rande sedan 2012.

Den finska rege­rin­gen borde vara mycket försik­tig när den slår in på den här vägen.

Finlands rege­ring har moti­ve­rat neds­kär­nin­garna i anställ­nings­vill­ko­ren och den sociala trygg­he­ten med att det hand­lar om att man i Finland nu tvin­gas göra de refor­mer som till exem­pel Sverige och Danmark gjort för årtion­den sedan.

Arbets­mi­nis­ter Arto Sato­nen besökte Danmark i novem­ber 2023 för att bekanta sig med arbets­livsfrå­gor. Sato­nen fick inte träffa Jensen, men däre­mot fick han höra om en genomgång av läget av fackcent­ra­len Fagbe­ve­gel­sens Hove­dor­ga­ni­sa­tion FH.

Jensen är funder­sam kring fram­ti­den för arbets­mark­nads­sys­te­met i Finland. Mitt under pågående poli­tiska strej­ker har många också vänt blic­ken mot höstens förhand­lin­gar på arbetsmarknaden.

– Det är en princi­piellt viktig sak att det är parterna på arbets­mark­na­den och rege­rin­gen ingri­per inte i de frågorna. Nu finns det en risk att hela syste­met kollap­sar, säger Jensen.

FLEX OCH STÖD

En av orsa­kerna till arbets­mi­nis­ter Sato­nens besök i Danmark i höstas stavas ”flexicu­rity”. I den danska model­len är det förhål­lan­de­vis lättare att säga upp anställda än i Finland, men samti­digt är nivån på det inkom­stre­la­te­rade arbets­lös­hetss­kyd­det betyd­ligt högre.

I Danmark är arbets­lös­het­ser­sätt­nin­gen högre än i Finland. Ersätt­nings­ta­ket är cirka 2 300 euro i måna­den. Det kan man uppnå om man har haft en lön på runt 2 500 euro före arbets­lös­he­ten. I Finland ger samma månads­lön endast omkring 1 500 euro i inkom­stre­la­te­rad dagpenning.

Samti­digt satsar man också  i Danmark betyd­ligt mer på stöd och service för arbets­lösa arbets­sö­kande i Danmark. Totalt rör det sig om två procent av brut­to­na­tio­nal­pro­duk­ten vilket är dubbelt i jämfö­relse med Finland.

Jensen vill under­stryka att den danska flex­mo­del­len har blivit till genom förhand­lin­gar mellan parterna på arbets­mark­na­den och beslutshavarna.

– Den har inte blivit till genom rege­rin­gens tvång, säger Jensen.

Flexicu­rity-model­len åtnju­ter ett omfat­tande stöd i Danmark både bland poli­tiska partier och befolk­nin­gen i stort. Det hörs sällan utspel där model­len utsätts för kritik.

Vissa förändrin­gar har man gjort i Danmark genom åren.

– När jag kom in på arbets­mark­na­den på 1980-talet kunde man få arbets­lös­hets­dag­pen­ning perma­nent. Sedan sjönk tiden till nio år, sedan sju, fem, sedan fyra och idag gäller det två år.

I Finland är de flesta idag berät­ti­gade till inkom­stre­la­te­rad dagpen­ning i 400 dagar – och rege­rin­gen har beslu­tat om en neds­kär­ning på 20 procent efter två måna­der. Efter åtta måna­der väntar ytter­li­gare en neds­kär­ning på fem procent.

I Danmark går man i motsatt rikt­ning. För ett år sedan höjdes dagpen­nin­gen för de tre första måna­derna med 350 danska kronor, det vill säga knappt 50 euro.

– Det var ett av våra viktiga mål. De flesta av våra medlem­mar, runt 70 procent, hittar ett nytt jobb inom tre måna­der – och vi hjäl­per dem med det, säger Jensen.

I Danmark har arbets­lös­hets­kas­sorna en viktig roll när det kommer till arbetsför­med­ling och andra arbetskraftstjänster.

Syssel­sätt­nin­gen i Danmark är god. Endast 1,6 procent av medlem­marna i Dansk Metal är arbets­lösa för tillfäl­let. I före­ta­gen märker man av det här i form av brist på utbil­dad arbetskraft.

Jensen ser att det bakom siffrorna finns en större fråga för samhäl­let. Här har även facket en viktig roll.

– Alla unga kan inte studera på univer­si­tet. Vi vill visa och föra fram att det också går att leva ett gott liv och jobba inom industrin. Det är också något vi förhand­lar om med beslutsfattarna.

Vi vill visa och föra fram att det också går att leva ett gott liv och jobba inom industrin.

Finlands rege­ring har, påhe­jad av Före­ta­garna i Finland rf, som mål att utöka lokala avtal också i före­tag som inte är orga­ni­se­rade i en arbetsgivarorganisation.

I Danmark har de anställda rätt till repre­sen­ta­tion i besluts­fat­tande organ i före­ta­get om det anstäl­ler 35  perso­ner eller fler. I Finland ska grän­sen fort­sätt­nings­vis gå vid 150 anställda.

– Det är också bra för före­ta­gen om där finns männis­kor som känner till det konkreta arbe­tet. Jag har aldrig hört att någon skulle kriti­sera det, säger Jensen.

EU-VALET I SOMMAR

Valet till Euro­pa­par­la­men­tet i juni är ett viktig val med tanke på arbetsts­ta­gar­nas rättig­he­ter, anser Claus Jensen.

– Den inre mark­na­den inom EU är en nödvän­dig­het för små ekono­mier som Danmark eller Finland. Vi har räknat ut att för en halv miljon dans­kar är jobbet direkt beroende av den inre mark­na­den, säger Jensen.

I det senaste EU-valet gick två av tre dans­kar till valur­norna och lade sin röst. I Finland stan­nade valdel­ta­gan­det vid drygt 40 procent. Även i Danmark är valdel­ta­gan­det i EU-valet betyd­ligt högre bland högut­bil­dade och högst bland välbärgade.

Vi måste vara enade inom Europa om vi ska ha en chans att konkur­rera med Kina eller USA.

Exem­pel­vis Industri­fac­kets vice ordfö­rande Turja Lehto­nen har sagt att all den lags­tift­ning som förbätt­rar de anställ­das posi­tion i arbets­li­vet härs­tam­mar från EU, inte Finlands riksdag.

Höger­po­pu­lis­ter och natio­na­lis­tiska partier väntas gå framåt i somma­rens EU-val.

– Vi kan stå in för en situa­tion där vi EU-parla­men­tet har höger­po­pu­lis­ter som tyska Afd och Marine Le Pens parti från Fran­krike med mycket makt. Det hand­lar om partier som egent­li­gen inte vill ha en union, så det oroar oss. Dessu­tom har histo­rien visat att det är frågan om partier som motsät­ter sig facket.

Jensen tror inte höger­po­pu­lis­terna kan, trots alla sina utspel kring den gröna omställ­nin­gen och vad som borde göras eller snarare låta bli att göra, kan bevara den euro­peiska industrin.

Det att många arbe­tare ser EU som något avläg­set och hotfullt oroar Jensen.

– Samar­bete inom EU är vår enda möjlig­het. Vi måste vara enade inom Europa om vi ska ha en chans att konkur­rera med Kina eller USA.

Jensen vill också se en star­kare samnor­disk intres­se­be­vak­ning inom unio­nen. I färskt minne finns den ibland hätska diskus­sio­nen om en lags­tad­gad mini­mi­lön inom Europa.

– Vi vill ändå inte att man kommer in och rör om på vår arbets­mark­nad. En lags­tad­gad mini­mi­lön passar inte oss.