Exper­ter: Ungdo­marna har lidit oskä­ligt under coronapandemin

Ganska snabbt efter att coro­na­pan­de­min bröt ut, beslu­tade rege­rin­gen att skolorna i Finland ska övergå till distansundervisning.

Många som har inlett sina studier vid ett univer­si­tet eller en yrkes­högs­kola har inte sett sina studie­kom­pi­sar eller lärare alls.

Det här är bara ett exem­pel på situa­tio­ner där de unga har fått axla ett stort ansvar under pande­min, men troli­gen det största.

– För en del elev­ty­per har det funge­rat riktigt bra att studera hemma, och de har inte påver­kats hemskt mycket. Det gäller också dom som inte trivs i skolan eller inte har så många vänner där. Men de flesta unga mår inte bra av att vara utan sina samman­hang, säger Petra Willamo vid Barnavårdsföreningen.

DOM SVAGA HAR BLIVIT SVAGARE

Willamo poäng­te­rar att de elever som är kapabla till självs­tän­digt arbete kan ha gynnats av läget, medan dom som inte är det och som har föräl­drar som av olika orsa­ker inte kan hjälpa med skolar­be­tet, har fallit emellan.

– Det finns också barn och unga som har ett hem som inte är en trygg plats. Vidare finns det ungdo­mar som oroar sig för famil­jens situa­tion och tar ett stort ansvar. Dom svaga har blivit ännu svagare, säger Willamo.

Willamo vill också lyfta fram de ungdo­mar som har flyt­tat till en annan ort för att studera, men som i stäl­let för studie­kom­pi­sar, före­läs­nin­gar och samman­koms­ter suttit ensamma i sin studielägenhet.

– Det är väldigt belas­tande och den här grup­pen har haft det svårt, säger Willamo.

Det finns också barn och unga som har ett hem som inte är en trygg plats

Willamo har inte märkt att de finlandss­venska ungdo­marna skulle ha haft andra utma­nin­gar än de finsksprå­kiga under pandemin.

– Ungdo­marna upple­ver samma saker som tuffa oberoende av språk; det är skolan och fram­ti­den och det egna måendet.

De finlandss­venska ungdo­marna har heller inte haft några förde­lar under pandemin.

– Språ­ket är ganska ovid­kom­mande här. Också här syns den allmänna pola­ri­se­rin­gen i vårt samhälle; det har blivit ett ännu större glapp än tidi­gare mellan dom som mår dåligt och dom som mår bra.

FEL ATT STÄNGA SKOLORNA

På frågan om ungdo­marna har tagits i beak­tande till­räckligt mycket under pande­min svarar Willamo nej.

– Jag har stor förståelse för att det har hand­lat om oerhört svåra beslut. Men samhäl­let har till exem­pel varit väldigt fördö­mande om det har spri­dits corona på någon fest bland ungdo­mar och inte satt det i pers­pek­tiv och tänkt på hur de här ungdo­marna har levt i flera år.

Vi kommer att betala mycket mera i form av psykiskt illamående

Willamo är klart av åsik­ten att det var fel att stänga skolor och hobbyer.

– Vi kommer att betala mycket mera i form av psykiskt illamående. Man kunde ha valt lite fiffi­gare lösnin­gar där ungdo­marna inte hade förlo­rat alla sina sammanhang.

Willamo anser också att tredje stadiet kunde ha hittat på mer krea­tiva lösnin­gar så att man kunnat hålla i gång en del av verk­sam­he­ten också annat än på distans.

FLER ÄN FÖRUT ÄR ENSAMMA

Pia Rosengård-Anders­son vid Folk­häl­san berät­tar att måen­det bland de unga blivit sämre mellan 2019 och 2020. Visser­li­gen har man över lag sett en trend där måen­det blivit sämre, men Hälsa i skolan ‑enkä­ten visar att ensam­he­ten har ökat markant från år 2019 till Coro­naå­ret 2020.

– Det samma gäller medelmåt­tig och svår ångest, speciellt bland flic­kor, berät­tar Rosengård-Andersson.

I början kunde man inte ha fattat andra beslut än de som togs

Rosengård-Anders­son håller med Petra Willamo gällande att avsluta närundervisningen.

– I början kunde man inte ha fattat andra beslut än de som togs. Men en bit in i pande­min var man kanske onödigt försik­tiga med närun­der­vis­nin­gen och det är en konse­kvens vi får lida av länge. Psykisk ohälsa slår ut på lång sikt.

TUNGT FÖR UNGA MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING

En grupp som varit speciellt utsatt under pande­min är de unga med någon form av intel­lek­tuell funk­tions­ned­sätt­ning. Perso­ner med funk­tions­ned­sätt­ning löper över lag två till tre gånger större risk att drab­bas av psykisk ohälsa.

Finlandss­venska unga som har en intel­lek­tuell funk­tions­ned­sätt­ning blir dessu­tom en mino­ri­tet i mino­ri­te­ten som inte alltid kan föra sin talan.

Den medle­men­kät som FDUV – intres­seor­ga­ni­sa­tio­nen för svensksprå­kiga perso­ner med intel­lek­tuell funk­tions­ned­sätt­ning i Finland – har gjort bekräf­tar att pande­min har varit en tung tid för medlemmarna.

– Besöksför­bu­den på boen­den har varit en jättesvår sak för många som inte fick träffa sina anhö­riga på flera måna­der. Många föräl­drar tog också hem sina barn. Rikt­lin­jerna har varit tvety­diga; i många fall har man räknat med att alla på ett boende hör till en riskgrupp, säger Vanessa Wester­lund vid FDUV.

Besöksför­bu­den på boen­den har varit en jättesvår sak för många som inte fick träffa sina anhö­riga på flera månader

Hon påpe­kar att föräl­drarna är viktiga för de här ungdo­marna, speciellt i en tid då man inte vet någon­ting om framtiden.

Andra saker som slagit hårt mot den här grup­pen under pande­min är att dag- och arbets­verk­sam­he­ten har satts på paus och de viktiga sociala kontak­terna och motio­nen i många fall uteblivit.

Dessu­tom syns den digi­tala klyf­tan i den här grup­pen; det posi­tiva är att de som har digi­tala färdig­he­ter har utvecklat dem under pande­min, men många som svarade på medlem­sen­kä­ten, som skic­ka­des per post, svarade att de inte har haft möjlig­het att delta i digi­tal verksamhet.

Orsa­kerna kan vara många: man kanske inte har en dator eller kapaci­tet att använda digi­tala verk­tyg eller saknar det stöd som skulle behö­vas för att kunna använda digi­tala tjänster.

SOCIALA SAMMANHANG VIKTIGA I FRAMTIDEN

Hur ser då de sakkun­niga på fram­ti­den och hur man kan säkers­tälla att de unga inte kommer i kläm i en tid då vi inte vet hur länge pande­min pågår och psykvår­den är över­be­las­tad efter pande­mins första år?

– Det är viktigt att så långt som möjligt fort­sätta med sociala akti­vi­te­ter. Det är också viktigt att tänka på de anhö­riga och deras ork; många har upplevt otillräcklighet,trötthet och otrygg­het under pande­min, säger Westerlund.

Också Pia Rosengård-Anders­son vid Folk­häl­san poäng­te­rar vikten av att hålla öppet det som går att hålla öppet.

Man borde satsa på dom som flyt­tar hemifrån att de får en till­varo där de känner delaktighet

– Vi borde inte förfa­sas över att ungdo­marna vill träf­fas och ha akti­vi­te­ter. De flesta unga är nog ansvars­fulla och de ska ha tillgång till samman­hang och kontakter.

Rosengård-Anders­son hoppas också att man satsar på de unga som ska flytta från ett stadium till ett annat i studierna.

– Man borde satsa på dom som flyt­tar hemifrån att de får en till­varo där de känner delak­tig­het. Skolorna borde prio­ri­tera närun­der­vis­ning för nya studerande.