KOMMUNALVALET: Genom att rösta kan du påverka din vardag

teollisuusliitto

”I kommunerna besluter man om saker som på många sätt berör invånarnas vardag. Industrifackets medlemmar måste se till att deras röst hörs då besluten fattas”, säger Riku Aalto. De flesta av Industrifackets medlemmar säger att de kommer att rösta i kommunalvalet.

Finländarna går till kommunalval den 13 juni. Eller egentligen förrättar man 293 val i kommunerna i fastlands-Finland. Ålänningarna får vänta till 2023.

I jämförelse med riksdagsvalet är valdeltagandet år efter år lägre (58,9 i kommunalvalet 2017), för att inte tala om presidentvalet. Av de nationella valen är det endast EU-valet där intresset är svalare bland väljarna. I kommunerna görs ändå de beslut som konkret påverkar vardagen för vanliga arbetande människor.

Industrifackets forskningsenhet har vänt sig till medlemmarna med ett frågebatteri och fler än 1 800 medlemmar svarade.

Resultatet visar att fyra av fem medlemmar har för avsikt att rösta i kommunalvalet. Endast fem procent av de tillfrågade uppger att de inte kommer rösta i valet, medan 12 procent fortfarande är osäkra.

PARTI OCH VÄRDERINGAR VIKTIGA

Omkring 40 procent av medlemmarna säger att de i första hand röstar på parti – och att det rör sig om samma parti i varje val. En lika stor grupp uppger att de är så kallade rörliga väljare. En femtedel sade sig i första hand rösta på person.

Social- och hälsovårdstjänsterna är i ljuset av resultaten i enkäten det som medlemmarna anser att utgör de viktigaste frågorna i valet. Det är också i den här sektorn som förändringar står inför dörren i och med vårdreformen.

Kandidatens parti (66%), värderingar (83 %) och kärnfrågor (61 %) utgör de viktigaste kriterierna då medlemmarna går in i valbåset medan erfarenhet av kommunalpolitik (25 %), ålder (14 %) och kön känns mindre viktigt.

I Industrifackets led finns det aktiva medborgare som gärna deltar i beslutsfattandet. Det kommer fram i att en knapp tiondedel av deltagarna i enkäten själva kandiderar i valet.

TEXT JOHANNES WARIS

Marika Schön. FOTO PATRIK LINDSTRÖM

Bevara den kommunala servicen 

Marika Schön

Raseborg
Lagerarbetare
Konecranes

”Kommunen ska behålla servicen i egen regi och inte sälja ut den. Det finns gott om exempel där kvaliteten blir lidande. Jag tänker till exempel på kökspersonal, åldringsvården och fastighetsskötarna. Jag tycker över lag ändå att den kommunala servicen funkar bra i Raseborg.

Ifjol samarbetsförhandlade Raseborgs stad och bestämde sig för att göra sig av med 60 årsverken och då försvann det jobb bland annat från tekniska sektorn – fastighetsunderhållet, kosthållet och städpersonalen.

Det är klart att det också behövs mer arbetsplatser i regionen. Det lockar också nya invånare till kommunen.

Jag vill uppmana alla att gå och rösta!”

Kristian Norho. FOTO JYRKI LUUKKONEN

Stoppa marginaliseringen av unga 

Kristian Norho

Tammerfors
Gjuteriarbetare
Tevo Lokomo Oy

”Jag hoppas att man gör allt för att ungdomarna inte marginaliseras. Det måste stoppas innan det är för sent. Jag vet att man gör mycket för att förhindra utslagning. Men jag hoppas att det i Tammerfors skulle finnas uppsökande ungdomsarbete.

Jag önskar att man tog mer kontakt med de unga som till exempel har med barnskyddet att göra. Jag tänker inte i första hand på pengar, men det blir billigare för samhället om ett barn eller ungdom får hjälp innan han eller hon hamnat på villovägar.

Om staden erbjuder mindre bemedlade eller annars utsatta familjer möjligheten till hobbyverksamhet till ett rimligt pris, skulle man säkert kunna undvika större problem i ett senare skede.

Ofta är det så att ungdomar behöver en lätt knuff från de vuxnas sida, diskussioner och att man håller kontakten.”

Jenna Pokka. FOTO JUHA ÅHMAN

En bra småbarnspedagogik skapar trygghet

Jenna Pokka

Torneå
Processkötare
Outokumpu Stainless Oy, Outokumpu

”För mig som är mamma till två barn är det viktigt att skolorna och småbarnspedagogiken håller en hög standard. Jag har en 6-åring som går i förskolan och en 9-åring som går i trean.

Det finns tillräckligt med personal i dagvården och personalen är kompetent. Jag och min man får våra turlistor på fabriken för ett år åt gången, men om det blivit någon akut förändring eller knepig situation så har dagvården kommit emot på kort varsel.”

Jari Väänänen. FOTO PENTTI VÄNSKÄ

Närservicen är viktig 

Jari Väänänen

Kuopio
Anställd vid simhall
Kuopio 

”Då Maaninka slogs samman med Kuopio bodde det 3 500 personer här. Då ville Kuopio skära i hälsovårdstjänsterna. Vi kommuninvånare var av en annan åsikt och vi lyckades år 2019 med att rädda hälsocentralen – tills vidare.

Maaninka är en landsbygdsort. Det finns gott om äldre människor här. Därför skulle det vara viktigt med tillgång till hälsovård i kyrkbyn. Till Siilinjärvi är det 20 kilometer, från de mer avlägsna byarna kan det bli en resa på 30–40 km.”

ARBETSGRUPP SUVI SAJANIEMI, JOHANNES WARIS OCH JUHANI ARO

Riku Aalto: I kommunerna görs besluten om människornas vardag

”I kommunerna besluter man om saker som på många sätt berör invånarnas vardag. Industrifackets medlemmar måste se till att deras röst hörs då besluten fattas”, säger Riku Aalto.

– Våra medlemmar använder sig mycket av den offentliga servicen. Vi kan nämna dagis, skolor, hälsovård, socialservice och fritidsaktiviteter. En ansenlig del av det som gör att man trivs med livet skapas av att den här servicen är i skick, säger Industrifackets ordförande Riku Aalto.

Aalto anser också att kommunerna spelar en viktig roll när det kommer till att skapa förutsättningar för företagen i kommunerna.

– Det är viktigt att det finns privata företag som skapar jobb och på så sätt också skatteinkomster till den offentliga sektorn. Det är endast så vi kan finansiera vårt välfärdssamhälle och hålla fast vid löftet om välfärd för medborgarna, säger Aalto.

– I praktiken handlar det till exempel om stadsplanering, kommunal infrastruktur, bygglov och liknande service genom vilka man kan påverka företagens förmåga att driva sin verksamhet och göra investeringar. För oss är det viktigt att man i kommunerna förstår industrins betydelse för att skapa välfärd, fortsätter han.

ARBETARENS RÖST SKA HÖRAS

Aalto anser att det i kommunfullmäktige runtom i landet behövs fler personer med bakgrund inom industrin för att besluta om våra gemensamma frågor.

– Det är rätt vanligt att de kommunalt anställda är välrepresenterade i fullmäktige och stadsstyrelser, men användarnas representation ligger inte riktigt lika bra till.

– Kommunalvalet är en ypperlig chans till att balansera läget så att allt fler personer med bakgrund i industrin är med om att fatta besluten om de kommunala tjänsterna.

Industrifackets mål är att fackmedlemmarnas och industriarbetarnas röst ska höras – också på kommunal nivå.

– Beslutsfattandet blir mer öppet och tar bättre i hänsyn till kommuninvånarnas behov, då man ser på saker och motiverar besluten från olika synvinklar. För det andra är att sambandet mellan industri och välfärd lyfts fram en orsak till att Industrifacket stöder sina medlemmar, som ställer upp i kommunalvalet, ekonomiskt och med kommunikationen, oberoende vilket politiskt parti det gäller.

– Valdeltagandet i senaste kommunalval låg på 59 procent. Det betyder att varje röst är värd så gott som det dubbla då varannan röst uteblir. Varför skulle man ge bort makten, när det är möjligt att hålla fast vid den, frågar sig Aalto.

VÄRDEFULLT OCH RESPEKTABELT

Aalto är till utbildningen förutom montör och socionom också politices magister i förvaltning med kommunalpolitik som specialområde. Han uppmuntrar alla medlemmar i Industrifacket att kandidera i valet eller i alla fall lägga sin röst.

– Människor betalar ganska mycket i kommunalskatt. Bara därför är det bra att visa intresse för den kommunala servicen och besluten som gäller dem. De frågor som är viktiga för en själv och ens arbetskompisar får mer uppmärksamhet i lokalpolitiken om frågorna drivs av människor som verkligen känner till de frågor som berör löntagarna.

– Jag uppmanar våra medlemmar till att ställa upp i valet och aktivt stöda medlemmar som kandiderar. Att ge sitt stöd behöver inte nödvändigtvis bestå av något annat än att man pratar om vilka frågor som är viktiga och hurdana erfarenheter kommuninvånarna har av de kommunala tjänsterna. Ofta räcker det till om man står vid kandidatens sida, ger feedback och helt enkelt noterar att personen ställer upp i valet.

– Det är värdefullt och respektabelt att delta i kommunalpolitiken, säger Aalto.

TEXT PETTERI RAITO
FOTO KITI HAILA
ÖVERSÄTTNING JOHANNES WARIS

De viktigaste datumen vid kommunalvalet 2021

Valdagen vid kommunalvalet 2021 är den 13 juni 2021 och de andra viktiga datumen är enligt följande:

  • anmälningstiden till hemmaröstning senast 1.6.2021 kl.16
  • förhandsröstning i Finland: 26.5 – 8.6.2021
  • förhandsröstning utomlands: 2 – 5.6.2021
  • resultatet fastställs: 16.6.2021
  • fullmäktige börjar sitt arbete 1.8.2021