”I kommu­nerna besluter man om saker som på många sätt berör invånarnas vardag. Industri­fac­kets medlemmar måste se till att deras röst hörs då besluten fattas”, säger Riku Aalto. De flesta av Industri­fac­kets medlemmar säger att de kommer att rösta i kommunalvalet.

Finlän­darna går till kommu­nalval den 13 juni. Eller egent­ligen förrättar man 293 val i kommu­nerna i fastlands-Finland. Ålännin­garna får vänta till 2023.

I jämfö­relse med riksdags­valet är valdel­ta­gandet år efter år lägre (58,9 i kommu­nal­valet 2017), för att inte tala om presi­dent­valet. Av de natio­nella valen är det endast EU-valet där intresset är svalare bland väljarna. I kommu­nerna görs ändå de beslut som konkret påverkar vardagen för vanliga arbetande människor.

Industri­fac­kets forsk­ning­senhet har vänt sig till medlem­marna med ett fråge­bat­teri och fler än 1 800 medlemmar svarade.

Resul­tatet visar att fyra av fem medlemmar har för avsikt att rösta i kommu­nal­valet. Endast fem procent av de tillfrå­gade uppger att de inte kommer rösta i valet, medan 12 procent fortfa­rande är osäkra.

PARTI OCH VÄRDERINGAR VIKTIGA

Omkring 40 procent av medlem­marna säger att de i första hand röstar på parti – och att det rör sig om samma parti i varje val. En lika stor grupp uppger att de är så kallade rörliga väljare. En femtedel sade sig i första hand rösta på person.

Social- och hälsovårdst­jäns­terna är i ljuset av resul­taten i enkäten det som medlem­marna anser att utgör de vikti­gaste frågorna i valet. Det är också i den här sektorn som förändringar står inför dörren i och med vårdreformen.

Kandi­da­tens parti (66%), värde­ringar (83 %) och kärnfrågor (61 %) utgör de vikti­gaste krite­rierna då medlem­marna går in i valbåset medan erfarenhet av kommu­nal­po­litik (25 %), ålder (14 %) och kön känns mindre viktigt.

I Industri­fac­kets led finns det aktiva medbor­gare som gärna deltar i besluts­fat­tandet. Det kommer fram i att en knapp tiondedel av delta­garna i enkäten själva kandi­derar i valet.

TEXT JOHANNES WARIS

Bevara den kommu­nala servicen 

Marika Schön

Raseborg
Lagerar­be­tare
Konec­ranes

”Kommunen ska behålla servicen i egen regi och inte sälja ut den. Det finns gott om exempel där kvali­teten blir lidande. Jag tänker till exempel på köksper­sonal, åldringsvården och fastig­hetss­kö­tarna. Jag tycker över lag ändå att den kommu­nala servicen funkar bra i Raseborg.

Ifjol samar­betsför­hand­lade Raseborgs stad och bestämde sig för att göra sig av med 60 årsverken och då försvann det jobb bland annat från tekniska sektorn – fastig­het­sun­derhållet, kosthållet och städpersonalen.

Det är klart att det också behövs mer arbetsplatser i regionen. Det lockar också nya invånare till kommunen.

Jag vill uppmana alla att gå och rösta!”

Stoppa margi­na­li­se­ringen av unga 

Kristian Norho

Tammer­fors
Gjute­riar­be­tare
Tevo Lokomo Oy

”Jag hoppas att man gör allt för att ungdo­marna inte margi­na­li­seras. Det måste stoppas innan det är för sent. Jag vet att man gör mycket för att förhindra utslag­ning. Men jag hoppas att det i Tammer­fors skulle finnas uppsö­kande ungdomsarbete.

Jag önskar att man tog mer kontakt med de unga som till exempel har med barns­kyddet att göra. Jag tänker inte i första hand på pengar, men det blir billi­gare för samhället om ett barn eller ungdom får hjälp innan han eller hon hamnat på villovägar.

Om staden erbjuder mindre bemed­lade eller annars utsatta familjer möjlig­heten till hobby­verk­samhet till ett rimligt pris, skulle man säkert kunna undvika större problem i ett senare skede.

Ofta är det så att ungdomar behöver en lätt knuff från de vuxnas sida, diskus­sioner och att man håller kontakten.”

En bra småbarns­pe­da­gogik skapar trygghet

Jenna Pokka

Torneå
Process­kö­tare
Outokumpu Stain­less Oy, Outokumpu

”För mig som är mamma till två barn är det viktigt att skolorna och småbarns­pe­da­go­giken håller en hög standard. Jag har en 6‑åring som går i förskolan och en 9‑åring som går i trean.

Det finns tillräckligt med personal i dagvården och person­alen är kompe­tent. Jag och min man får våra turlistor på fabriken för ett år åt gången, men om det blivit någon akut förändring eller knepig situa­tion så har dagvården kommit emot på kort varsel.”

Närser­vicen är viktig 

Jari Väänänen

Kuopio
Anställd vid simhall
Kuopio 

”Då Maaninka slogs samman med Kuopio bodde det 3 500 personer här. Då ville Kuopio skära i hälsovårdst­jäns­terna. Vi kommu­ninvå­nare var av en annan åsikt och vi lyckades år 2019 med att rädda hälsocent­ralen – tills vidare.

Maaninka är en lands­bygd­sort. Det finns gott om äldre människor här. Därför skulle det vara viktigt med tillgång till hälsovård i kyrkbyn. Till Siilin­järvi är det 20 kilometer, från de mer avlägsna byarna kan det bli en resa på 30–40 km.”

ARBETSGRUPP SUVI SAJANIEMI, JOHANNES WARIS OCH JUHANI ARO

Riku Aalto: I kommu­nerna görs besluten om männis­kornas vardag

”I kommu­nerna besluter man om saker som på många sätt berör invånarnas vardag. Industri­fac­kets medlemmar måste se till att deras röst hörs då besluten fattas”, säger Riku Aalto.

– Våra medlemmar använder sig mycket av den offent­liga servicen. Vi kan nämna dagis, skolor, hälsovård, social­ser­vice och fritid­sak­ti­vi­teter. En ansenlig del av det som gör att man trivs med livet skapas av att den här servicen är i skick, säger Industri­fac­kets ordfö­rande Riku Aalto.

Aalto anser också att kommu­nerna spelar en viktig roll när det kommer till att skapa förut­sätt­ningar för företagen i kommunerna.

– Det är viktigt att det finns privata företag som skapar jobb och på så sätt också skattein­komster till den offent­liga sektorn. Det är endast så vi kan finan­siera vårt välfärds­sam­hälle och hålla fast vid löftet om välfärd för medbor­garna, säger Aalto.

– I praktiken handlar det till exempel om stadspla­ne­ring, kommunal infra­struktur, bygglov och liknande service genom vilka man kan påverka företa­gens förmåga att driva sin verksamhet och göra inves­te­ringar. För oss är det viktigt att man i kommu­nerna förstår industrins betydelse för att skapa välfärd, fortsätter han.

ARBETARENS RÖST SKA HÖRAS

Aalto anser att det i kommun­full­mäk­tige runtom i landet behövs fler personer med bakgrund inom industrin för att besluta om våra gemen­samma frågor.

– Det är rätt vanligt att de kommu­nalt anställda är välrepre­sen­te­rade i fullmäk­tige och stadss­ty­relser, men använ­darnas repre­sen­ta­tion ligger inte riktigt lika bra till.

– Kommu­nal­valet är en ypperlig chans till att balan­sera läget så att allt fler personer med bakgrund i industrin är med om att fatta besluten om de kommu­nala tjänsterna.

Industri­fac­kets mål är att fackmed­lem­marnas och industriar­be­tarnas röst ska höras – också på kommunal nivå.

– Besluts­fat­tandet blir mer öppet och tar bättre i hänsyn till kommu­ninvå­narnas behov, då man ser på saker och motiverar besluten från olika synvinklar. För det andra är att sambandet mellan industri och välfärd lyfts fram en orsak till att Industri­facket stöder sina medlemmar, som ställer upp i kommu­nal­valet, ekono­miskt och med kommu­ni­ka­tionen, oberoende vilket politiskt parti det gäller.

– Valdel­ta­gandet i senaste kommu­nalval låg på 59 procent. Det betyder att varje röst är värd så gott som det dubbla då varannan röst uteblir. Varför skulle man ge bort makten, när det är möjligt att hålla fast vid den, frågar sig Aalto.

VÄRDEFULLT OCH RESPEKTABELT

Aalto är till utbild­ningen förutom montör och socionom också politices magister i förvalt­ning med kommu­nal­po­litik som specia­lområde. Han uppmuntrar alla medlemmar i Industri­facket att kandi­dera i valet eller i alla fall lägga sin röst.

– Människor betalar ganska mycket i kommu­nals­katt. Bara därför är det bra att visa intresse för den kommu­nala servicen och besluten som gäller dem. De frågor som är viktiga för en själv och ens arbets­kom­pisar får mer uppmärk­samhet i lokal­po­li­tiken om frågorna drivs av människor som verkligen känner till de frågor som berör löntagarna.

– Jag uppmanar våra medlemmar till att ställa upp i valet och aktivt stöda medlemmar som kandi­derar. Att ge sitt stöd behöver inte nödvän­digtvis bestå av något annat än att man pratar om vilka frågor som är viktiga och hurdana erfaren­heter kommu­ninvå­narna har av de kommu­nala tjäns­terna. Ofta räcker det till om man står vid kandi­da­tens sida, ger feedback och helt enkelt noterar att personen ställer upp i valet.

– Det är värde­fullt och respek­ta­belt att delta i kommu­nal­po­li­tiken, säger Aalto.

TEXT PETTERI RAITO
FOTO KITI HAILA
ÖVERSÄTTNING JOHANNES WARIS

De vikti­gaste datumen vid kommu­nal­valet 2021

Valdagen vid kommu­nal­valet 2021 är den 13 juni 2021 och de andra viktiga datumen är enligt följande:

• anmäl­nings­tiden till hemma­röst­ning senast 1.6.2021 kl.16
• förhands­röst­ning i Finland: 26.5 – 8.6.2021
• förhands­röst­ning utomlands: 2 – 5.6.2021
• resul­tatet fasts­tälls: 16.6.2021
• fullmäk­tige börjar sitt arbete 1.8.2021