Det finns 5 gram kobolt i varje mobilbatteri – här kommer industriparken i Karleby med i bilden

teollisuusliitto

Freeport Cobalt är en viktig arbetsgivare i Karleby. I produktionen arbetar fler än 100 medlemmar i Industrifacket.

13.10.2020

Företaget, som är verksamt på industriområdet i Karleby, hör fortsättningsvis till de största aktörerna i branschen – förädling av kobolt. Det är inte allt för länge sedan företaget var den största industriella aktören i den internationella produktionskedjan.

Kineserna har kommit med i koboltförädlingen, vilket skurit ner på företagets marknadsandelar. Det spelar också in att en stor andel av företaget gick ifjol över i Umicores ägo. Freeport är ett amerikanskägt bolag, medan Umicores ägare finns i Belgien.

FREEPORT COBALT OY

GRUNDAT Inledde verksamheten i nuvarande form 2013 och delades ifjol i två företag Freeport Cobalt Oy och Umicore Finland Oy. Outokumpu inledde förädlingen i Karleby 1968.

HEMORT Karleby

PRODUKTION Koboltförädling: finpulver och kemikalier

PERSONAL 191, i produktion 109

OMSÄTTNING Uppskattningsvis 200 milj euro (2020)

Den så kallade Precursor-avdelningen ägs idag av Umicore. Det som kännetecknar de laddbara batterierna är att de innehåller förutom kobolt också nickel och mangan.

– Vi hade folk som varit arbetskompisar i 25 och samåkt till jobbet. Mitt i allt skulle en av dem till Umicore medan den andra stannade här på Freeport. Det var en stor chock för många anställda. Det som var bra var det att vi snabbt efter företagsköpet fick veta vem som skulle vart, säger Juha Hassel, huvudförtroendeman för de anställda inom produktionen på Freeport Cobalt.

Elektriker Tino Kiviniemi har jobbat i två år på Freeport. Dörren öppnades genom sommarjobb i firman.

Inga jobb gick förlorade i samband med förändringarna, berättar Hassel. Före delningen jobbade runt 450 personer på företaget.

I dagens läge är det runt 190, av dem 109 i produktionen. Hassel berättar att omställningen skapade nya arbetstillfällen på både Umicore och Freeport. Drygt 15 jobb på Freeport.

– Det öppnades nya jobb bland annat för elektriker inom underhållet, säger Hassel.

Kobolt utgör en viktig beståndsdel bland annat i litiumbatterier som används i mobiltelefoner, datorer och elbilar.

Bland Freeports kunder finns därför de flesta batteritillverkarna. De vill ha kobolten i pulverform, koboltsulfat eller koboltoxid.

Huvudförtroedeman Juha Hassel.

Från hamnen i Yxpila inleder den förädlade kobolten färden ut på världsmarknaden. Enligt chef för administration och utveckling Thomas Slotte räcker innehållet i en container till för batterier för fyra miljoner mobiltelefoner.

– Det finns runt fem gram kobolt i ett litiumbatteri för smarttelefoner, säger Slotte.

Utvecklingschef Thomas Slotte berättar att ett telefonbatteri innehåller runt fem gram kobolt.

VIKTIG ARBETSGIVARE

Slotte säger att man på Freeport Cobalthoppas på att bägge företag kommer att klara sig.

– Det är massan som gör oss lönsamma, säger Slotte.

Kobolt skeppas i olika former från Karleby förutom till batterifabriker, också för att svara på efterfrågan inom pigment- och katalytindustrin.

Jukka-Petri Harju är något av en veteran inom koboltförädlingen med 25 år bakom sig på storindustriområdet i Karleby. Det har blivit såväl jobb med att sköta underhåll som att sköta processen.

– Jobbet är okej, åtminstone dagskiftet. Och för mig är jobbet hela tiden dagsskifte, om man inte hoppar in för någon annan, säger Harju.

En av avigsidorna med jobbet är att det kan bli rätt så dammigt. Processopeeratör Jukka-Petri Harju skyddar sig enligt regler och anvisningar.

Harju kommer ihåg coronavåren som för Freeports del förlöpte rätt så bra. Gänget på Harjus avdelning delades i tre grupper som alla jobbade separerade från varandra.

– Det var 4–6 arbetskamrater i ett team. Vi hade förberett oss väl inför coronan.

En av nacksidorna med jobbet på Freeport är dammet. Det förutsätter att man tar skyddandet av personalen mot det skadliga och till och med cancerframkallande koboltdammet på allvar.

Den långa raden motoriserade skyddsmasker i ett av mötesrummen talar sitt tydliga språk. Hassel intygar att prislappen ligger på runt 2 000 euro per skyddsmask.

Varje anställd kommer inom kort att få ta en sådan skyddsmask i bruk. Hittills har man kört på med icke-motoriserade varianten. Skyddsfaktorn ligger ändå på en högsta möjliga, det vill säga P3, berättar Harju.

– De är också riktigt bra, säger Harju.

HÖGLJUTT, VARMT OCH DAMMIGT

Man utför också regelbundna dammätningar och följer noggrant med personalens hälsa. Det görs mätningar på inomhusluften, men också urinprover på de anställda för att mäta kobolthalten. Det finns också andra utmaningar för arbetarskyddet.

– Värmen kunde tidigare stiga upp till 40 grader, men nu har vi luftkonditionering och hallen blir sval på ett helt annat sätt än tidigare, säger Harju.

Kobolten lämnar Freeport i Karleby ofta i pulverform.

De globala handels- och industrinätverken innebär ofta att personalen inte alltid vet om var den slutliga produkten sist och slutligen hamnar.

Lika lite kan – eller vill – chef för administration och utveckling Slotte berätta om kundkretsen.

– Vår produkt går inte direkt till batteritillverkarna, utan till de industriföretag som tillverkar katodmaterialet i batterierna.

För tillfället är batteritillverkningen koncentrerad till Asien och främst Japan, Kina och Sydkorea. Det finns fabriker i Europa men i volym kommer man långt efter.

Kobolt som förädlats i Karleby finns högst sannolikt att finna i de stora mobiljättarnas produkter. Det kommer fram bland annat i att Apple nämner enheten i Karleby i företagets rapport om företagsansvar.

Om en olycka inträffar måste hjälpen finnas vara nära till hands.

INGEN BRIST PÅ ARBETSKRAFT

Hassel berättar att ungdomar inte nödvändigtvis vet så mycket om hur det är att jobba inom den kemiska processindustrin. Det har ändå inte varit någon brist på folk som vill jobba här.

– Nyligen hade vi 15 lediga jobb här. Visst fick vi välja de bästa, säger Slotte.

Företagen på industriområdet samarbetar med utbildningsenheter på andra stadiet, yrkeshögskolor och universitet i Karlebynejden och Uleåborg. Det har i sin tur gjort att flera unga känner till företaget, berättar personalchef Katriina Rekilä.

Personalchef Katriina Rekilä visar upp personalens nya motoriserade andningsskydd.

Alla anställda som jobbar inom produktionen på de tiotals linjerna har titeln processkötare.

– Vi byter linjer hela tiden och sen går man till nedre våningen och packar. Alla lär sig allt och rotationen gör jobbet behagligare, säger Hassel.

En av de yngsta anställda på Freeport är Matias Ström, 27 år. Han har jobbat på läroavtal i ett år och fick nyligen veta om en förlängning på två år.

– Jag tycker mycket om det här stället och trivs bra. För tillfället packar jag, men för det mesta byter vi arbetsuppgifter.

Matias hoppas att han även i framtiden skulle få jobba på Freeport.

– Jag skulle inte ha något mot det, säger Ström och fortsätter packa koboltsulfat i säckar som rymmer ett ton.

Matias Ström ser sin framtid på Freeport.

BRANSCHBYTARE

En stor del av de anställda på Freeport Jag studerade till bilmekaniker i yrkesskolan, men jag har inte jobbat en endaste dag med det.Cobalt har jobbat i andra branscher innan de kom till Freeport Cobalt.

Det gäller även för huvudförtroendeman Hassel och arbetarskyddsfullmäktige Risto Willman.

– Jag studerade till bilmekaniker i yrkesskolan, men jag har inte jobbat en endaste dag med det. Jag jobbade med kött i flera år, senast på Snellmann i Jakobstad i drygt tio år. Sedan började jag fundera över om jag verkligen vill stå vid bandet resten av livet, berättar Willman.

Teemu Lagren (i bakgrunden) och Frank Hagström ser till att produktionsprocessen löper bra.

Willman lämnade livsmedelsbranschen för vuxenutbildning och en yrkesexamen i processindustri.

– Jag kom till Freeport på praktik i slutet av 1999. Sen tog jag en avstickare på ett och ett halvt år till kemikalietillverkaren Kemfine och kom tillbaka till Freeport 2004. På den vägen är jag fortfarande, säger Willman.

Hassel har däremot 24 år bakom sig av jobb vid krogdörren som ordningsvakt och inom mentalvården på sluten avdelning. Koboltförädling har varit hans huvudsyssla i femton år. Han började jobba på dåvarande OMG Chemicals år 2005.

Jag studerade till bilmekaniker i yrkesskolan, men jag har inte jobbat en endaste dag med det, säger arbetarskyddsfullmäktige Risto Willman. 

TEXT JOHANNES WARIS
FOTO JOHANNES TERVO