Viktigt att det finns verktyg på arbetsplatserna för att tackla problem med rusmedel

Spriten flödar inte lika häftigt på jobbet som under tidigare årtionden, men alkoholen har inte lämnat det finländska arbetslivet. Fackcentralen FFC:s enkät visar att två av tre förtroendevalda stött på missbruksrelaterade problem på jobbet. 

– Vi är en del av det östliga och nordliga kulturfältet när det kommer till alkohol. En fylla som hörs och syns är en del av det. När det kommer till mängder ligger Finland på en europeisk medelnivå. Men det är inte så lite eftersom européerna dricker mest i världen, säger forskningsprofessor Pia Mäkelä vid Institutet för hälsa och välfärd THL.

Finländarna dricker 3,5 gånger mer alkohol idag än i början av 1960-talet. Vi har ändå kommit ner en aning från toppåren 2005 och 2007 då finländarna hävde i sig 12,7 liter alkohol per dag. Idag ligger den årliga konsumtionen på tio liter.

– Jag tror ingen saknar den värsta ”klockan fem till bastun och klockan sex kommer polisen”, men idag har vi också problemen med kontinuerligt alkoholbruk, säger Mäkelä.

Mäkelä syftar till kroniska inre sjukdomar. Alkoholrelaterade leversjukdomar skördar fler än 1000 liv per år i vårt land. Alkoholkonsumtionen har ökat bland kvinnor vilket också fört med sig fler alkoholrelaterade sjukdomar bland kvinnor också.

Statistiskt sett ett är ändå alkoholbruk och alkoholrelaterade sjukdomar fortfarande en förhållandevis manlig företeelse. Statistik från polisen visar också att misshandelsfallen ökar och minskar i takt med alkoholkonsumtionen.

De minderårigas alkoholkonsumtion har minskat drastiskt medan pensionärerna dricker mer än tidigare. Det gäller speciellt det kontinuerliga smuttandet, menar Mäkelä. Forskaren är ändå hoppfull inför framtiden.

– Jag skulle kanske inte närma mig ämnet genom oro för tillfället. Vi har nått ett ganska bra läge i jämförelse med toppåren. Jag är hoppfull att den goda utvecklingen fortsätter.

VERKTYGEN FINNS PÅ ARBETSPLATSERNA

– Ett gammalt verktyg som funkar på arbetsplatserna är rusmedelsprogram. Men förutom alkohol måste också fullt lagliga läkemedel och olaglig narkotika införas i programmen., säger Industrifackets social- och arbetsmiljöexpert Marjut Lumijärvi. Hon påpekar att de flesta alkoholister i Finland är i arbetslivet.

Rusmedelsberoende är inte något man kan diagnosticera på arbetsplatsen, men hjälp och stöd ska finns till för den som är i behov av det. En arbetskompis fråga kan vara det lilla som krävs för att få igång processen.

– I en undersökning kom det fram att största delen av dem som blivit nyktra sade att det att en arbetskompis frågade: Hur mår du? Det hade fått människor att tänka efter, säger Lumijärvi.

Ett alkohol- och drogprogram som utarbetats tillsammans i arbetarskyddskommissionen spikar fast alla olika parters ansvar, fastställer alkoholkulturen som gäller på arbetsplatsen och skapar i idealläget ett nätverk av stödpersoner. Det kan till exempel vara frågan om förtroendemän eller arbetarskyddsfullmäktige.

Då kontakten finns och diskussionen är i gång ska det – i samarbete med företagshälsovården – personen få vägledning till att söka vård. Lumijärvi påpekar att processen inte ska gå på följande sätt:

– ”Jag dricker så länge tills de säger upp mig”. Jag försöker alltid tala om att man inte ska hålla fast vid bara en typ av vård. Alkoholisterna är den enda patientgruppen som inte har rätten att välja. Möjligheten att välja den typen av vård som passar för en själv måste finnas, säger Lumijärvi.

Förutom att bara erbjuda stöd kan förtroendevalda ha en specialuppgift i att övervaka att anställningen eller löneutbetalningen inte avbryts om personen ska in på öppen eller sluten vård.

För arbetsgivaren kan det också vara ekonomiskt lönsamt att göra upp ett alkohol- och drogprogram. Internationell forskning visar nämligen att programmen snabbt tjänar in vad de kostar.

– Våra medlemmar har helt enkelt inte råd att vara bakfulla eller oaktsamma på jobbet. Inom våra branscher finns det så många arbetsuppgifter där det finns en överhängande risk för olycksfall.

Lumijärvi påpekar att arbetsgivarna har en tendens att utöka drogtestandet trots att man inom ramarna för alkohol- och narkotikaprogrammet ska definiera de arbetsuppgifter som bedöms vara så farliga att utövaren ska testas av säkerhetsskäl.

– Testandet är i nuläget vildare än vad lagen tillåter. Det är bara den som utför jobbet som ska testas. Övriga test utförs om det finns en välgrundad misstanke.

PROBLEMEN TRIVS I TYSTNAD

– Att tiga är inte att visa omsorg. Att visa omsorg är att fråga ”hur har du det”?”, säger utbildare Timo Nerkko vid Föreningen för förebyggande rusmedelsarbete Ehyt rf.

Nerkko ansvarar för Huugo-programmet där målet är att stöda arbetsgemenskaper att känna igen, förebygga och lösa problem, som rusmedel förorsakar på arbetsplatserna. Han betonar också vikten av ett bra alkohol- och drogprogram på arbetsplatserna.

– Ingen ska skuldbeläggas. Vi moraliserar inte utan vi pratar om alkohol på ett lika självklart sätt som man för tillfället pratar om handhygien, säger Nerkko.

– Företaget och arbetsgivaren måste ha en tydlig linje. På julfesten eller andra gemensamma evenemang serveras endast två glas vin eller öl med maten, i fall man gjort ett beslut att servera alkohol på tillställningar. Efter det börjar man inte dela ut gratis drinkbiljetter eller att förmannen ordnar så att det är öppen bar, säger Nerkko.

Tillgången till vård är heller inte lika för alla, fortsätter han.

– Om du är tillräckligt rik så kan du på semestern checka in på en privat vårdanläggning som någon annan företagsledare grundat där vården kostar 10 000 euro. Ingen får nödvändigtvis veta något om hela saken.

Avslutningsvis kritiserar Nerkko utvecklingen där missbrukarvården konkurrensutsätts. Det finns väldigt kommunala vårdplatser inom missbrukarvården.

OM RUSMEDEL PÅ JOBBET

• I kollektivavtalen ingår vanligen inte bestämmelser gällande alkohol och droger eller instruktioner för vårdhänvisning.
• Centralorganisationerna på arbetsmarknaden gav år 2015 en gemensam rekommendation om förebyggande av alkohol- och drogrelaterade skador, hantering av missbruksfrågor och vårdhänvisning på arbetsplatserna. I vissa kollektivavtal finns rekommendationen med som bilaga.
• Många arbetsplatser har gjort upp ett alkohol- och drogprogram. Lagstiftningen förutsätter att man genom samarbetsförfarande gör upp ett antidrogprogram om arbetsgivaren vill drogtesta sin personal.

TEXT JARI ISOKORPI
ILLUSTRATION TUOMAS IKONEN
ÖVERSÄTTNING OCH BEARBETNING JOHANNES WARIS