Avtalsexpert Asta Kääriäinen om bärplockarna: ”Behovet av information är stort”

Sommaren innebär högsäsong för flera av Industrifackets branscher inom landsbygdsnäringarna. Det innebär också bråda tider för fackets avtalsexperter. Speciellt ungdomar som kanske ska börja på sitt första sommarjobb kan erbjudas rätt speciella arbetsavtal.  

1.6.2020

Asta Kääriäinen arbetar för tillfället som avtalsexpert för landsbygdsnäringarna vid Industrifacket. För tillfället är det främst frågor som kommer in via fackcentralernas gemensamma Sommarjobbar-info som håller henne sysselsatt.

– Det kommer mycket frågor arbetsvillkoren för bärplockning. Man märker att det finns ett stort behov av information. Det gäller både arbetstagare och arbetsgivare, säger Kääriäinen.

Till exempel har hon fått frågan om man i ett arbetsavtal kan skriva ner att lönen betalas ut som en klumpsumma efter att anställningsavtalet upphört samtidigt som längden på kontraktet uppskattas till 2,5 månader.

– Det står tydligt i kollektivavtalet att lönen betalas ut varannan vecka om man inte avtalat om annat. Varför skulle en arbetstagare gå med på sämre villkor?

Kääriäinen svarade att lönen oftast betalas ut en eller två gånger i månaden. Det skulle säkert kännas som en lång tid att jobba med tungt jordbruksarbete hela sommaren i väntan på lönedagen.

Ett vanligare fall är att man gjort upp ett arbetsavtal men själva jobbet skjuts fram. Har den anställda rätt till lönen för den tiden som hen inte utför själva arbetet?

– Det kan ju hända att det kommer snöblandat regn mitt i sommaren och då kan man inte jobba på åkrarna. Även då har arbetstagaren rätt till lön. Men hur många ungdomar vågar kräva det? Det finns en rädsla om att bli uppsagd under prövotiden och sen hittar man inget jobb i slutet av sommaren.

FÅ UTLÄNNINGAR I FACKET

Förutom finländska sommarjobbare förekommer det också en hel del utländsk arbetskraft i branschen. Väldigt få är medlemmar i facket och vanligtvis jobbar man bara några sommarmånader för att sen gå vidare till annat. Språkmuren och direkt okunskap om arbetstagarnas rättigheter i Finland gör att väldigt få är i kontakt med facket.

– På en gård där det finns tio anställda så finns det kanske tre som vill ha tillägg för övertidsarbete och därför ringer förbundet. De vet oftast mycket väl att det kan göra det svårt för dem att få jobb i framtiden, men det är mera en principiell fråga för dem, säger Asta Kääriäinen.

Hon vill betona att det är arbetsgivarens ansvar att inte erbjuda kontrakt som står i konflikt med lagen eller kollektivavtalet.

Industrifacket arbetar för att öka organiseringsgraden bland utländska jordbruksarbetare – men det är ett arbete som går långsamt framåt. De finländska ungdomarna då? Kääriäinen har en hälsning till deras föräldrar.

– Berätta om för era ungdomar om facket och att det lönar sig att ansluta sig. Den informationen verkar inte spridas genom skolan eller mellan kompisarna.

TEXT MIKKO NIKULA

ÖVERSÄTTNING JOHANNES WARIS