Sektorchef Marko Rosqvist: ”Hoppas inhemsk arbets­kraft hittar lantbruksbranscherna”

Tillgången till säsong­sar­bets­kraft måste förbättras så att corona­krisen inte förstör skördandet och äventyrar tillgången till inhemsk mat, anser Industrifacket.

29.5.2020

Sektorchef Marko Rosqvist berättar att målet är att finlän­dare ska hitta jobb inom lantbruksindustrin.

En stor andel av de utländska jordbruk­sar­be­tarna kommer inte till Finland i sommar på grund av corona­läget. Då corona­läget föror­sakat en våg av permit­te­ringar och uppsäg­ningar kan jord- och skogs­bruk vara ett alter­nativ för finlän­dare som söker jobb.

Det ska nu göras lättare och samti­digt försäkra att det lönar sig för arbetstagaren.

Industri­facket och en rad producen­tor­ga­ni­sa­tioner har tagit fram en lista med åtta förslag för att. Nu önskar man att regeringen Marin ska ta i tu med saken.

– Om regeringen visar grönt ljus för de här förslagen så skulle det hjälpa. Det är frågan om en så excep­tio­nell situa­tion, säger Rosqvist.

LÄTTARE ATT SÄSONGSJOBBA

Industri­facket har tillsam­mans med lantbruks­pro­ducen­terna och andra intres­seor­ga­ni­sa­tioner i branschen sammans­tällt en ett rådgi­vande organ eller Advisory board som delar med sig av sitt kunnande och tankar till regeringen.

– Vi i Industri­facket vill att inhemsk arbets­kraft hittar lantbruksbranscherna och det är det jag för fram under möten, säger Industri­fac­kets repre­sen­tant Marko Rosqvist.

Töitäsuomesta.fi är en webbportal som grundats av intres­seor­ga­ni­sa­tio­nerna. Målet är att arbets­ta­gare och arbets­gi­vare bättre ska hitta varandra.

I ett gemen­samt upprop på åtta punkter uttrycker organi­sa­tio­nerna bland annat en önskan om att TE-byråerna skulle styra permit­te­rade till att hitta jobb inom landsbygdsnäringarna.

– Vi påminner om att den här möjlig­heten finns. Det är inte alls självklart överallt.

Ett förslag är att man ska kunna utföra säsongs­jobb utan att de troligtvis rätt så små lönein­koms­terna inte skulle påverka arbets­lös­hetss­kyddet. För tillfället ligger de lägsta lönerna enligt kollek­ti­vavtal i branschen på 8,71 euro – för en prakti­kant kan ytter­li­gare en tiondel försvinna.

– Säsong­sar­be­tare och utlän­ningar är ofta i situa­tion där de tvingas betala för uppehälle ur sina små löner. Det rör sig om ansen­liga summor. I närheten av gårdar finns det nödvän­digtvis inte möjlig­heter till logi, påminner Rosqvist.

Även om man önskar mer satsning från regerin­gens och riksda­gens håll har flera finlän­dare ändå redan hittat branschen. Delvis kompen­seras de låga timlö­nerna genom att många arbet­supp­gifter görs på ackord eller ”urakka”.

MAFFIAFASONER

Eftersom lönenivån i arbets­ta­garnas hemländer är så mycket lägre än i Finland, och de flesta jobb inom lands­bygds­nä­rin­garna inte kan möjliggör en utkomst året runt, är det sanno­likt att utländska säsong­sar­be­tare spelar en stor roll inom det inhemska jordbruket ven i framtiden.

– Lönerna kan här vara tio gånger högre än för samma jobb till exempel i Ukraina, säger Rosqvist.

I Ukraina betalar också många till arbets­med­lingsfö­retag för att de ska få arbets­tillstånd och kunna resa utomlands. I finska medier har ansvaret ibland förts över på facket i Finland.

– Tyvärr räcker inte våra tentakler ända till Ukraina. Ibland påminner verksam­heten där om maffia­fa­soner, men mer och mer börjar vi gå mot att folk anställs utan mellan­händer, säger Rosqvist.

TEXT MIKKO NIKULA
ÖVERSÄTTNING JOHANNES WARIS