Sektorc­hef Marko Rosqvist: ”Hoppas inhemsk arbets­kraft hittar lantbruksbranscherna”

Tillgån­gen till säsong­sar­bets­kraft måste förbätt­ras så att coro­na­kri­sen inte förs­tör skör­dan­det och även­ty­rar tillgån­gen till inhemsk mat, anser Industrifacket.

29.5.2020

Sektorc­hef Marko Rosqvist berät­tar att målet är att finlän­dare ska hitta jobb inom lantbruksindustrin.

En stor andel av de utländska jord­bruk­sar­be­tarna kommer inte till Finland i sommar på grund av coro­na­lä­get. Då coro­na­lä­get föror­sa­kat en våg av permit­te­rin­gar och uppsäg­nin­gar kan jord- och skogs­bruk vara ett alter­na­tiv för finlän­dare som söker jobb.

Det ska nu göras lättare och samti­digt försä­kra att det lönar sig för arbetstagaren.

Industri­fac­ket och en rad producen­tor­ga­ni­sa­tio­ner har tagit fram en lista med åtta förs­lag för att. Nu önskar man att rege­rin­gen Marin ska ta i tu med saken.

– Om rege­rin­gen visar grönt ljus för de här förs­la­gen så skulle det hjälpa. Det är frågan om en så excep­tio­nell situa­tion, säger Rosqvist.

LÄTTARE ATT SÄSONGSJOBBA

Industri­fac­ket har till­sam­mans med lant­bruks­pro­ducen­terna och andra intres­seor­ga­ni­sa­tio­ner i branschen sammans­tällt en ett rådgi­vande organ eller Advi­sory board som delar med sig av sitt kunnande och tankar till regeringen.

– Vi i Industri­fac­ket vill att inhemsk arbets­kraft hittar lant­bruksbranscherna och det är det jag för fram under möten, säger Industri­fac­kets repre­sen­tant Marko Rosqvist.

Töitäsuomesta.fi är en webb­por­tal som grun­dats av intres­seor­ga­ni­sa­tio­nerna. Målet är att arbets­ta­gare och arbets­gi­vare bättre ska hitta varandra.

I ett gemen­samt upprop på åtta punk­ter uttryc­ker orga­ni­sa­tio­nerna bland annat en önskan om att TE-byråerna skulle styra permit­te­rade till att hitta jobb inom landsbygdsnäringarna.

– Vi påmin­ner om att den här möjlig­he­ten finns. Det är inte alls självklart överallt.

Ett förs­lag är att man ska kunna utföra säsongs­jobb utan att de troligt­vis rätt så små lönein­koms­terna inte skulle påverka arbets­lös­hetss­kyd­det. För tillfäl­let ligger de lägsta lönerna enligt kollek­ti­vav­tal i branschen på 8,71 euro – för en prak­ti­kant kan ytter­li­gare en tion­del försvinna.

– Säsong­sar­be­tare och utlän­nin­gar är ofta i situa­tion där de tvin­gas betala för uppe­hälle ur sina små löner. Det rör sig om ansen­liga summor. I närhe­ten av gårdar finns det nödvän­digt­vis inte möjlig­he­ter till logi, påmin­ner Rosqvist.

Även om man önskar mer sats­ning från rege­rin­gens och riks­da­gens håll har flera finlän­dare ändå redan hittat branschen. Delvis kompen­se­ras de låga timlö­nerna genom att många arbet­supp­gif­ter görs på ackord eller ”urakka”.

MAFFIAFASONER

Efter­som löne­nivån i arbets­ta­gar­nas hemlän­der är så mycket lägre än i Finland, och de flesta jobb inom lands­bygds­nä­rin­garna inte kan möjlig­gör en utkomst året runt, är det sanno­likt att utländska säsong­sar­be­tare spelar en stor roll inom det inhemska jord­bru­ket ven i framtiden.

– Lönerna kan här vara tio gånger högre än för samma jobb till exem­pel i Ukraina, säger Rosqvist.

I Ukraina beta­lar också många till arbets­med­lingsfö­re­tag för att de ska få arbets­tillstånd och kunna resa utom­lands. I finska medier har ansva­ret ibland förts över på facket i Finland.

– Tyvärr räcker inte våra tentakler ända till Ukraina. Ibland påmin­ner verk­sam­he­ten där om maffia­fa­so­ner, men mer och mer börjar vi gå mot att folk anställs utan mellan­hän­der, säger Rosqvist.

TEXT MIKKO NIKULA
ÖVERSÄTTNING JOHANNES WARIS