Sverige – det minst jämlika landet i Norden

I vårt västra grannland har inkomstklyftorna ökat snabbare än i något annat utvecklat land i västvärlden. Folkhemmet och det lysande exemplet på jämlikhet har blivit ett skatteparadis för de rika. Svenska fackcentralen LO:s snart avgående ordförande Karl-Petter Thorwaldsson anser att regering efter regering prioriterat skattesänkningar för höginkomsttagare på bekostnad nedskuren välfärd för vanligt folk.   

20.2.2020

LO publicerade i september slutrapporten för forskningsprojekt där man fokuserade på jämställdhet. Resultaten i undersökningen visar att skillnaderna i egendom har ökat snabbare än inkomstskillnaderna efter slutet av 1980-talet.

Under de senaste 20 åren har inkomsterna för den procent som tjänar bäst, femfaldigats. I Sverige finns det idag fler miljardärer per capita än i något annat land.

Den schweiziska storbanken Credit Suisse uppskattar att förmögenhetsklyftorna i Sverige är aningen större än i USA och bara litet mindre än i Ryssland.

– Sverige var världens mest jämställda land på 1980-talet. Vår målsättning är att Sverige ska vara det igen senast år 2030, säger svenska LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson.

De rikaste måste betala mer i skatt för att vi ska kunna åtgärda bristerna i den försämrade offentliga servicen

Han anser att utvecklingen inte beror så mycket på löneskillnaderna, som är fallet i flera länder, utan på att man gått in för att sänka beskattningen på bekostnad av de offentliga tjänsterna och socialskyddet.

– Framför allt kapitalskatten är allt för låg. Arv och gåvor betalar man ingen skatt på längre. De rikaste måste betala mer i skatt, för att vi ska kunna åtgärda bristerna i den försämrade offentliga servicen och lappa det sociala skyddsnät som rivits sönder.

Enligt Thorwaldsson har facket, trots de tre senaste årtiondens politiska beslut som ökat ojämlikheten, tack vare sin starka förhandlingsstyrka lyckats med att se till att löntagarnas realinkomster utvecklats i en god riktning. Han anser också att man lyckats med att stävja utvecklingen med låglönejobb.

VEM?

KARL-PETTER THORWALDSSON

Opinionsbildare och ordförande för svenska fackcentralen LO, som är den största fackliga centralorganisationen i Sverige med runt 1,5 miljoner medlemmar.

Ställer inte upp för omval på LO:s kongress 12-15 juni 2020.

Thorwaldsson inledde sin arbetskarriär i bröderna Hammerstedts maskinverkstad i Växjö och arbetade i åtta år på företaget som var underleverantör till Volvos fabriker. 

Gick med i facket som 18-åring. Förutom det fackliga arbetet har han suttit på flera tunga poster inom den svenska socialdemokratin. 

Gav ut boken Ingen ska lämnas ensam år 2014. I boken berättar han om födelseorten Kosta och hur den lilla ortens gemenskap och solidaritet har format honom som människa. 

54 år, bor i Stockholm med sin sambo och tre barn. 

ARBETSLINJEN GYNNADE EXTREMHÖGERN

Stödet för de högerpopulistiska Sverigedemokraterna började växa snabbt efter att Reinfeldts borgerliga regering började sätta sitt program i verkan efter riksdagsvalet 2006.

Innan det hade Sverigedemokraterna varit en liten invandrarfientlig rörelse med rötter i 1980-talet rasistscen i landet. Fyra år senare fick partiet 20 ledamöter i riksdagen och valet 2014 samlade partiet 17, 6 procent av rösterna i folkhemmet.

– Bland samhällsvetarna råder det långt koncensus kring att högerpopulismens frammarsch i såväl USA som Sverige och Finland samt flera andra EU-länder, beror på att ojämlikheten i samhället ökar, säger Thorwaldsson.

Enligt honom är det missnöjet som gror ur den ojämlikhet som den marknadsliberala politiken leder till. Det leder i sin tur till känslan av att man blivit sviken av makthavarna.

Thorwaldsson betonar att den explosionsartade ökningen av stödet för Sverigedemokraterna började efter att den borgerliga alliansen betalade för inkomstskattelättnaderna med nedskärningar i arbetslöshetsskyddet och sjukförsäkringen.

Thorwaldsson påpekar att det stödet för sverigedemokraterna är störst bland dem som förlorar på ”arbetslinjen”.

Regeringen sänker skatten för de rika medan vanligt folk betalar räkningen

Enligt Thorwaldsson har sverigedemokraterna inte kommit med ett enda fungerande alternativ för att lösa problemen i samhället, utan de strävar främst efter att nå makten genom att blåsa upp konflikter mellan människogrupper.

– Sverigedemokraterna uppviglar arbetare mot varandra genom att hävda att svenska arbetare har mer gemensamt med svenska företagsledare än arbetskamrater som kommit från ett annat land.

REGERINGEN I TRÅNGMÅL

I nuläget är det socialdemokraterna och miljöpartiet som styr med stöd av centern och liberalerna efter den så kallade Januariöverenkommelsen. Regeringsprogrammet bygger på ett samarbetsavtal med de borgerliga partierna, bestående av 73 punkter.

Stödpartiernas krav på att sänka skatten för höginkomsttagare, luckra upp uppsägningsskyddet, privatisera arbetsförmedlingen och flytta över arbetskraftsutbildningen på vinstdrivande företag.

Budgeten för 2020, som bygger på innehållet i överenskommelsen, väcker inte precis jubel hos ekonomerna vid fackcentralen LO. De anser att det nu i stället behövs en tvärvändning i finanspolitiken i Sverige.

– Budgeten sänker skatten för de rika medan vanliga människor ska betala för det. Den typ av politik behöver vi verkligen inte i Sverige just nu, säger Thorwaldsson.

Han anser skattesänkningarna ska slopas omedelbart och pengarna i stället riktas till service i kommunerna som nu är under en väldigt hård ekonomisk press.

Januariöverenskommelsen lyckades med målet att förhindra att regeringen tvingas stöda sig på sverigedemokraterna i vågmästarroll.

I stället har regeringspartierna fått betala ett dyrt pris för att de tvingat tumma på vallöftena. Det leder i sin tur till att besvikna väljare strömmar till högerpopulistiska rörelser.

Thorwaldsson anser att den nuvarande svenska regeringens politik inte klarar av att stävja högerkrafternas frammarsch.

Det som däremot biter, enligt honom, är om regeringen modigt vågade satsa på program och reformer som stöder tillväxten.

Thorwaldsson anser att det skulle långt räcka till med att införa fyra reformer som innebär både ökad tillväxt och välfärd för medborgarna.

VAD MÅSTE GÖRAS?

THORWALDSSONS LISTA

1) Öka finansieringen av kommunerna med minst 100 miljarder kronor under den här valperioden.

2) Investeringar i infrastrukturen

3) Betydligt mer arbetskraftsutbildning än i nuläget

4) Bygg fler förmånliga hyresbostäder

INTERVJU OCH TEXT  MARKKU VUORIO

ÖVERSÄTTNING OCH BEARBETNING JOHANNES WARIS