Pedersöreföretaget Elho satsar på Made in Bennäs -”Vi måste väl anmäla om vi flyttar på riksåttan”

På jordbruksmaskintillverkaren Elho ligger fokus allt mer på produktutveckling och export. 

Kartan på väggen i kontoret i Bennäs talar sitt tydliga språk. Länderna dit Elhos produkter exporteras lyser röda. Förutom på Antarktis, där det av förståeliga skäl inte idkas särskilt mycket jordbruk, så finns det inte en världsdel på vårt klot där inte företagets jordbruksmaskiner skulle fara fram på åkrarna.

AB EL-HO OY

HEMORT: Pedersöre

GRUNDAT: 1968

PRODUKTION: Jordbruksmaskiner

VERKSAMHETSOMRÅDE:  Hela världen (omkring 70 procent går på export)   

OMSÄTTNING: 19,8 miljoner euro (2018)

PERSONAL : Runt 140, 100 i produktion av vilka 15 inhyrda

Med jämna mellanrum skriker rubrikerna om att sagan för inhemskt jordbruk är så gott som all. Det är kanske en överdrift, men på Elho har man medvetet vänt blicken mot utlandet.

I dagens läge går redan 70 procent av produktionen på export och andelen kan röra sig runt 90 procent inom tio år, tror man på Elho.  Kanada och Sydkorea hör till de länder där det satsas stort, Australien likaså.

– Jordbruket i Finland står inför stora förändringar. Trenden inom jordbruk är färre, men större. Produktiviteten inom jordbruket måste öka globalt. Det finns fortfarande områden där jordbruksarbetet utförs främst med hjälp av oxar, säger VD Michael Johansson.

Tillverkningen sker ändå uteslutande på fabriken i Bennäs, och planen är att det ska förbli så även i framtiden, intygar både den rätt så nyanställda verkställande direktören och huvudförtroendeman Kim Virkama.

Det går bra för företaget och antalet anställda har ökat med nästan en tredjedel på bara några år.

Det största problemet – eller utmaningen, som det heter på konsultspråk – för Elhos del, är bristen på arbetskraft.

Grannkommunen Larsmo stoltserar med de lägsta arbetslöshetssiffrorna i landet och Pedersöre ligger inte långt efter. Arbetslösheten ligger på mindre än tre procent. Därför har det anställts en hel del medarbetare från Baltikum, Ungern, Ryssland, men också till exempel några irakier med asylsökarbakgrund.

–  Överlag har folk stannat här länge här. Lite som jag, är ju själv snickare till utbildningen men har varit här i över 25 år, säger Virkama.

Företaget tillverkar bland annat slåttermaskiner, slåtterkrossar, räfsor, strängläggare och inplastare. Företagets hydraulikdrivna stenplockare har blivit något av en hit som drar bra på den globala marknaden, men i sortimentet finns också en höräfsa som varit med sen första början och fortfarande säljer bra.

– Om alla höräfsor vi tillverkat skulle läggas på rad skulle det räcka fram hela vägen till Karleby, säger Virkama.

Virkama berömmer samarbetet med yrkesinstitutet Optima genom vilket flera unga proffs hittat sig på Elho på praktik – och många av dem har stannat.

En av de lite yngre förmågorna på fabriksgolvet är Anton Gleisner som håller som bäst på med att svetsa en del till slåtterkross.

– Det är jätte bra folk här på jobb. Det är ganska lugnt, och det är inte så att piskan viner hela tiden, säger Gleisner som jobbat på Elho i drygt två år.

Han började jobba på Elho genast efter avklarad militärtjänstgöring.

– Jag kanske studerar vidare i framtiden, men jag trivs bra här nu. Speciellt nu då jag bygger hus, säger Gleisner.

De flesta av de anställda jobbar dagskift, men det finns uppgifter där jobbet går i skift. Gleisner tycker att skiftesjobbet passar honom bra för det mesta.

–Inte är det ju alltid roligt en varm augustikväll att sitta här inne och svetsa och se solskenet där ute.

Området för förmonteringen är något av Tage Enfors rike. Här monteras ihop t. ex serier av olika mätare.

– Jag har jobbat här sen januari 1990. Jobbet har ändrats en del under den tiden, då det finns fler modeller idag, säger han.

Enfors berömmer stämningen på jobbet. Längs väggarna i rummet står plastbehållare fyllda av olika smådelar, rätt så lika varandra för det ovana ögat. Enfors känner till dem alla.

– Han sköter alla beställningarna, det är inte lite jobb det, säger arbetskompisen Kim Sandén.

Om den stora trenden globalt inom jordbruket är färre men större, så ligger den för industrins del på ökad automatisering. Så också på Elho.

Företaget har investerat i två automatsvetsar. Dessutom uppdaterades laserskärarlinjen för något år sedan. Med hjälp av den klipper man ut t. ex bulthål.

– Jag tror inte någon saknar att göra det jobbet med borr och sax, säger Virkama.

FÖRTROENDEMANNEN BEHÖVS

Omkring hälften av de runt 100 arbetstagarna inom produktionen på Elho är medlemmar i Industrifacket. Andelen kunde vara högre, och det är främst bland de yngre som det är vanligare att höra till YTK, eller Loimaakassan, anser Virkama.

Det spelar också in att en och annan anställd på Elho själv är jordbrukare eller driver ett litet företag vid sidan av dagsjobbet på företaget.

– I år har jag fått tre personer från YTK att gå med i Industrifacket, säger Virkama.

Dessutom ordnar fackavdelningen till exempel hockeyresor som varit populära.

Virkama anser att kontakten med arbetsgivaren för det mesta är god.

– Så länge jag har varit förtroendeman har det inte varit några större problem. Inte har vi alltid varit överens, men alltid har vi kommit fram till en lösning, säger Virkama.

Michael Johansson är av samma åsikt.

– Inte kan vi börja med någon översittarattityd. Det skulle vara kortsiktigt för då sticker våra anställda direkt och får ett jobb annanstans. Även om det från mitt perspektiv skulle vara bra om alla avtal var lokala, så behövs det någon som för de anställdas talan, säger Johansson.

TRE MÅNADER BLEV 33 ÅR

– Ja, man kan väl säga att jag hänger upp grejer som ska målas, svarar Tommy From på frågan om vad hans jobb går ut på.

–  Det finns minst sagt lite variation på storleken på komponenterna. De varierar mellan två centimeter och fem meter.

From hör till de erfarnare anställda på fabriksgolvet. Det var dock inte planen från början.

– Jag skulle jobba här i tre månader och nu har det blivit 33 år. Jag kommer ihåg att jag var anställd nummer 13 i företaget, säger From.

En del av komponenterna blästras i en maskin, som kallas kort och gott ”sinkon”, medan andra komponenter blästras manuellt.

– Det hör väl till att då man kommer hem och ska hoppa i duschen, tar av sig kalsongerna så ska man höra hur det rasslar av blästringskulor, säger From, som utanför jobbet är en av eldsjälarna inom sportbilarnas så kallade varmansklass, eller ”jokkis”, i Finland.

En del av jobbet för From går ut på att med ålderns rätt lära de nya anställda knepen. Förutom svenska och finska talas det också andra språk på fabriksgolvet, men språkmuren har inte förorsakat större problem, anser From.

– Vi hade två pojkar från Bangladesh här i måleriet och det funkade hur bra som helst.

De färdiga produkterna ska naturligtvis genomgå en ordentlig kvalitetskontroll.

Otto Joensuu provkör funktionerna i en strängläggare.

Det är inte en alldeles liten grej med en ”vingbredd” på närmare tio meter och väger fyra ton.

– Det blir egentligen fyra olika egenskaper jag testar. Vi börjar med hydrauliken, säger Joensuu och sätter igång.

Här verkar allt vara i skick, vitsordet blir väl godkänd, och strängläggaren kan fortsätta sin färd mot vad i Elhos fall allt oftare är utlandet.

Tekijäs besök i Bennäs går av stapeln bara någon dag efter att folket på Elho firat taklagsfest för eftermarknadsavdelningens nya utrymmen. Den ökande efterfrågan utomlands leder till att man börjat snegla på möjligheten att utvidga ytterligare.

Tomtgränserna börjar komma emot.

Om det är något som inte saknas här i Pedersöre så är det självsäkerhet och framtidstro.

– Jag antar att vi i alla fall måste meddela myndigheterna om vi börjar flytta på riksåttan här bredvid, säger Johansson med glimten i ögat.

AB EL-HO OY

HEMORT: Pedersöre

GRUNDAT: 1968

PRODUKTION: Jordbruksmaskiner

VERKSAMHETSOMRÅDE:  Hela världen (omkring 70 procent går på export)   

OMSÄTTNING: 19,8 miljoner euro (2018)

PERSONAL : Runt 140, 100 i produktion av vilka 15 inhyrda

TEXT JOHANNES WARIS
FOTO JOHANNES TERVO