TEKIJÄ 20190313 Pedersöre. ELHO (Ab El-Ho Oy). Svetsare Anton Gleisner. By Johannes Tervo

Peder­sö­refö­re­ta­get Elho satsar på Made in Bennäs -”Vi måste väl anmäla om vi flyt­tar på riksåttan”

På jord­bruks­mas­kin­till­ver­ka­ren Elho ligger fokus allt mer på produk­tut­veckling och export. 

Kartan på väggen i konto­ret i Bennäs talar sitt tydliga språk. Länderna dit Elhos produk­ter expor­te­ras lyser röda. Föru­tom på Antark­tis, där det av förståe­liga skäl inte idkas särs­kilt mycket jord­bruk, så finns det inte en världs­del på vårt klot där inte före­ta­gets jord­bruks­mas­ki­ner skulle fara fram på åkrarna.

AB EL-HO OY

HEMORT: Peder­söre

GRUNDAT: 1968

PRODUKTION: Jord­bruks­mas­ki­ner

VERKSAMHETSOMRÅDE:  Hela värl­den (omkring 70 procent går på export) 

OMSÄTTNING: 19,8 miljo­ner euro (2018)

PERSONAL : Runt 140, 100 i produk­tion av vilka 15 inhyrda

 

Med jämna mellan­rum skri­ker rubri­kerna om att sagan för inhemskt jord­bruk är så gott som all. Det är kanske en överdrift, men på Elho har man medve­tet vänt blic­ken mot utlandet.

I dagens läge går redan 70 procent av produk­tio­nen på export och ande­len kan röra sig runt 90 procent inom tio år, tror man på Elho.  Kanada och Sydko­rea hör till de länder där det satsas stort, Austra­lien likaså.

– Jord­bru­ket i Finland står inför stora förändrin­gar. Tren­den inom jord­bruk är färre, men större. Produk­ti­vi­te­ten inom jord­bru­ket måste öka globalt. Det finns fort­fa­rande områ­den där jord­bruk­sar­be­tet utförs främst med hjälp av oxar, säger VD Michael Johans­son.

Till­verk­nin­gen sker ändå utes­lu­tande på fabri­ken i Bennäs, och planen är att det ska förbli så även i fram­ti­den, inty­gar både den rätt så nyans­tällda verks­täl­lande direk­tö­ren och huvudfört­roen­de­man Kim Virkama.

Det går bra för före­ta­get och anta­let anställda har ökat med nästan en tred­je­del på bara några år.

Huvudfört­roen­de­man Kim Virkama i färd med att presen­tera en av före­ta­gets maski­ner. FOTO JOHANNES TERVO

Det största proble­met – eller utma­nin­gen, som det heter på konsultspråk – för Elhos del, är bris­ten på arbetskraft.

Grann­kom­mu­nen Larsmo stolt­se­rar med de lägsta arbets­lös­hets­siffrorna i landet och Peder­söre ligger inte långt efter. Arbets­lös­he­ten ligger på mindre än tre procent. Därför har det anställts en hel del medar­be­tare från Balti­kum, Ungern, Ryss­land, men också till exem­pel några irakier med asylsökarbakgrund.

–  Över­lag har folk stan­nat här länge här. Lite som jag, är ju själv snic­kare till utbild­nin­gen men har varit här i över 25 år, säger Virkama.

Före­ta­get till­ver­kar bland annat slåt­ter­mas­ki­ner, slåt­terk­ros­sar, räfsor, strängläg­gare och inplas­tare. Före­ta­gets hydrau­likdrivna stenploc­kare har blivit något av en hit som drar bra på den globala mark­na­den, men i sorti­men­tet finns också en höräfsa som varit med sen första början och fort­fa­rande säljer bra.

– Om alla höräf­sor vi till­ver­kat skulle läggas på rad skulle det räcka fram hela vägen till Karleby, säger Virkama.

Virkama beröm­mer samar­be­tet med yrke­sins­ti­tu­tet Optima genom vilket flera unga proffs hittat sig på Elho på prak­tik – och många av dem har stannat.

FOTO JOHANNES TERVO

En av de lite yngre förmå­gorna på fabriks­gol­vet är Anton Gleis­ner som håller som bäst på med att svetsa en del till slåtterkross.

– Det är jätte bra folk här på jobb. Det är ganska lugnt, och det är inte så att piskan viner hela tiden, säger Gleis­ner som jobbat på Elho i drygt två år.

Han började jobba på Elho genast efter avkla­rad militärtjänstgöring.

– Jag kanske stude­rar vidare i fram­ti­den, men jag trivs bra här nu. Speciellt nu då jag bygger hus, säger Gleisner.

De flesta av de anställda jobbar dags­kift, men det finns uppgif­ter där jobbet går i skift. Gleis­ner tycker att skif­tes­job­bet passar honom bra för det mesta.

–Inte är det ju alltid roligt en varm augus­ti­kväll att sitta här inne och svetsa och se sols­ke­net där ute.

Anton Gleis­ner har gjort om sin svets­mask efter egen design. FOTO JOHANNES TERVO 

Områ­det för förmon­te­rin­gen är något av Tage Enfors rike. Här monte­ras ihop t. ex serier av olika mätare.

– Jag har jobbat här sen januari 1990. Jobbet har ändrats en del under den tiden, då det finns fler model­ler idag, säger han.

Enfors beröm­mer stäm­nin­gen på jobbet. Längs väggarna i rummet står plast­behål­lare fyllda av olika småde­lar, rätt så lika varan­dra för det ovana ögat. Enfors känner till dem alla.

– Han sköter alla beställ­nin­garna, det är inte lite jobb det, säger arbets­kom­pi­sen Kim Sandén.

Om den stora tren­den globalt inom jord­bru­ket är färre men större, så ligger den för industrins del på ökad auto­ma­ti­se­ring. Så också på Elho.

Före­ta­get har inves­te­rat i två auto­mats­vet­sar. Dessu­tom uppda­te­ra­des lasers­kä­rar­lin­jen för något år sedan. Med hjälp av den klip­per man ut t. ex bulthål.

– Jag tror inte någon saknar att göra det jobbet med borr och sax, säger Virkama.

Tage Enfors och Kim Sandén håller till i förmon­te­rin­gen. FOTO JOHANNES TERVO

FÖRTROENDEMANNEN BEHÖVS

Omkring hälf­ten av de runt 100 arbets­ta­garna inom produk­tio­nen på Elho är medlem­mar i Industri­fac­ket. Ande­len kunde vara högre, och det är främst bland de yngre som det är vanli­gare att höra till YTK, eller Loimaa­kas­san, anser Virkama.

Det spelar också in att en och annan anställd på Elho själv är jord­bru­kare eller driver ett litet före­tag vid sidan av dags­job­bet på företaget.

– I år har jag fått tre perso­ner från YTK att gå med i Industri­fac­ket, säger Virkama.

Dessu­tom ordnar fackav­del­nin­gen till exem­pel hockey­re­sor som varit populära.

FOTO JOHANNES TERVO

Virkama anser att kontak­ten med arbets­gi­va­ren för det mesta är god.

– Så länge jag har varit fört­roen­de­man har det inte varit några större problem. Inte har vi alltid varit överens, men alltid har vi kommit fram till en lösning, säger Virkama.

Michael Johans­son är av samma åsikt.

– Inte kan vi börja med någon över­sit­ta­rat­ti­tyd. Det skulle vara kort­sik­tigt för då stic­ker våra anställda direkt och får ett jobb annans­tans. Även om det från mitt pers­pek­tiv skulle vara bra om alla avtal var lokala, så behövs det någon som för de anställ­das talan, säger Johansson.

TRE MÅNADER BLEV 33 ÅR

– Ja, man kan väl säga att jag hänger upp grejer som ska målas, svarar Tommy From på frågan om vad hans jobb går ut på.

–  Det finns minst sagt lite varia­tion på stor­le­ken på kompo­nen­terna. De varie­rar mellan två centi­me­ter och fem meter.

From hör till de erfar­nare anställda på fabriks­gol­vet. Det var dock inte planen från början.

– Jag skulle jobba här i tre måna­der och nu har det blivit 33 år. Jag kommer ihåg att jag var anställd nummer 13 i före­ta­get, säger From.

Tommy From hör till det erfar­nare gardet inom produk­tio­nen. FOTO JOHANNES TERVO

En del av kompo­nen­terna blästras i en maskin, som kallas kort och gott ”sinkon”, medan andra kompo­nen­ter blästras manuellt.

– Det hör väl till att då man kommer hem och ska hoppa i duschen, tar av sig kalson­gerna så ska man höra hur det rass­lar av blästrings­ku­lor, säger From, som utanför jobbet är en av elds­jä­larna inom sport­bi­lar­nas så kallade varmansklass, eller ”jokkis”, i Finland.

En del av jobbet för From går ut på att med ålderns rätt lära de nya anställda knepen. Föru­tom svenska och finska talas det också andra språk på fabriks­gol­vet, men språk­mu­ren har inte föror­sa­kat större problem, anser From.

– Vi hade två pojkar från Bangla­desh här i måle­riet och det funkade hur bra som helst.

Roni Sydän­metsä i full munde­ring redo för blästring. FOTO JOHANNES TERVO

De färdiga produk­terna ska natur­ligt­vis genomgå en ordent­lig kvalitetskontroll.

Otto Joen­suu prov­kör funk­tio­nerna i en strängläggare.

Det är inte en allde­les liten grej med en ”vingbredd” på närmare tio meter och väger fyra ton.

Otto Joen­suu gjorde sin prak­tik på Elho, triv­des och stan­nade kvar. FOTO JOHANNES TERVO

– Det blir egent­li­gen fyra olika egens­ka­per jag testar. Vi börjar med hydrau­li­ken, säger Joen­suu och sätter igång.

Här verkar allt vara i skick, vitsor­det blir väl godkänd, och strängläg­ga­ren kan fort­sätta sin färd mot vad i Elhos fall allt oftare är utlandet.

Vi strä­var efter att ha någon ny egens­kap i varje produkt och vi har flera patent, säger vd Michael Johans­son, som tillt­rädde på sin post som vd för det växande famil­jefö­re­ta­get i septem­ber. FOTO JOHANNES TERVO

Teki­jäs besök i Bennäs går av stapeln bara någon dag efter att folket på Elho firat taklags­fest för efter­mark­nad­sav­del­nin­gens nya utrym­men. Den ökande efterfrå­gan utom­lands leder till att man börjat snegla på möjlig­he­ten att utvidga ytterligare.

Tomtgrän­serna börjar komma emot.

Om det är något som inte saknas här i Peder­söre så är det själv­sä­ker­het och framtidstro.

– Jag antar att vi i alla fall måste meddela myndig­he­terna om vi börjar flytta på riksåt­tan här bred­vid, säger Johans­son med glim­ten i ögat.

Vice huvudfört­roen­de­man Emma Björk­man jobbar som team­le­dare på logis­ti­kav­del­nin­gen. FOTO JOHANNES TERVO

AB EL-HO OY

HEMORT: Peder­söre

GRUNDAT: 1968

PRODUKTION: Jord­bruks­mas­ki­ner

VERKSAMHETSOMRÅDE:  Hela värl­den (omkring 70 procent går på export) 

OMSÄTTNING: 19,8 miljo­ner euro (2018)

PERSONAL : Runt 140, 100 i produk­tion av vilka 15 inhyrda

 

TEXT JOHANNES WARIS
FOTO JOHANNES TERVO