TEKIJÄ 20190313 Pedersöre. ELHO (Ab El-Ho Oy). Svetsare Anton Gleisner. By Johannes Tervo

Peder­sö­refö­re­taget Elho satsar på Made in Bennäs -”Vi måste väl anmäla om vi flyttar på riksåttan”

På jordbruks­mas­kin­till­ver­karen Elho ligger fokus allt mer på produk­tut­veckling och export. 

Kartan på väggen i kontoret i Bennäs talar sitt tydliga språk. Länderna dit Elhos produkter expor­teras lyser röda. Förutom på Antarktis, där det av förståe­liga skäl inte idkas särskilt mycket jordbruk, så finns det inte en världsdel på vårt klot där inte företa­gets jordbruks­mas­kiner skulle fara fram på åkrarna.

AB EL-HO OY

HEMORT: Peder­söre

GRUNDAT: 1968

PRODUKTION: Jordbruks­mas­kiner

VERKSAMHETSOMRÅDE:  Hela världen (omkring 70 procent går på export) 

OMSÄTTNING: 19,8 miljoner euro (2018)

PERSONAL : Runt 140, 100 i produk­tion av vilka 15 inhyrda

 

Med jämna mellanrum skriker rubri­kerna om att sagan för inhemskt jordbruk är så gott som all. Det är kanske en överdrift, men på Elho har man medvetet vänt blicken mot utlandet.

I dagens läge går redan 70 procent av produk­tionen på export och andelen kan röra sig runt 90 procent inom tio år, tror man på Elho.  Kanada och Sydkorea hör till de länder där det satsas stort, Austra­lien likaså.

– Jordbruket i Finland står inför stora förändringar. Trenden inom jordbruk är färre, men större. Produk­ti­vi­teten inom jordbruket måste öka globalt. Det finns fortfa­rande områden där jordbruk­sar­betet utförs främst med hjälp av oxar, säger VD Michael Johansson.

Tillverk­ningen sker ändå uteslu­tande på fabriken i Bennäs, och planen är att det ska förbli så även i framtiden, intygar både den rätt så nyans­tällda verks­täl­lande direk­tören och huvudfört­roen­deman Kim Virkama.

Det går bra för företaget och antalet anställda har ökat med nästan en tredjedel på bara några år.

Huvudfört­roen­deman Kim Virkama i färd med att presen­tera en av företa­gets maskiner. FOTO JOHANNES TERVO

Det största problemet – eller utmaningen, som det heter på konsultspråk – för Elhos del, är bristen på arbetskraft.

Grann­kom­munen Larsmo stolt­serar med de lägsta arbets­lös­hets­siffrorna i landet och Peder­söre ligger inte långt efter. Arbets­lös­heten ligger på mindre än tre procent. Därför har det anställts en hel del medar­be­tare från Baltikum, Ungern, Ryssland, men också till exempel några irakier med asylsökarbakgrund.

–  Överlag har folk stannat här länge här. Lite som jag, är ju själv snickare till utbild­ningen men har varit här i över 25 år, säger Virkama.

Företaget tillverkar bland annat slåtter­mas­kiner, slåtterk­rossar, räfsor, strängläg­gare och inplas­tare. Företa­gets hydrau­likdrivna stenploc­kare har blivit något av en hit som drar bra på den globala marknaden, men i sorti­mentet finns också en höräfsa som varit med sen första början och fortfa­rande säljer bra.

– Om alla höräfsor vi tillverkat skulle läggas på rad skulle det räcka fram hela vägen till Karleby, säger Virkama.

Virkama berömmer samar­betet med yrkesins­ti­tutet Optima genom vilket flera unga proffs hittat sig på Elho på praktik – och många av dem har stannat.

FOTO JOHANNES TERVO

En av de lite yngre förmå­gorna på fabriks­golvet är Anton Gleisner som håller som bäst på med att svetsa en del till slåtterkross.

– Det är jätte bra folk här på jobb. Det är ganska lugnt, och det är inte så att piskan viner hela tiden, säger Gleisner som jobbat på Elho i drygt två år.

Han började jobba på Elho genast efter avklarad militärtjänstgöring.

– Jag kanske studerar vidare i framtiden, men jag trivs bra här nu. Speciellt nu då jag bygger hus, säger Gleisner.

De flesta av de anställda jobbar dagskift, men det finns uppgifter där jobbet går i skift. Gleisner tycker att skiftes­jobbet passar honom bra för det mesta.

–Inte är det ju alltid roligt en varm augus­ti­kväll att sitta här inne och svetsa och se solskenet där ute.

Anton Gleisner har gjort om sin svets­mask efter egen design. FOTO JOHANNES TERVO 

Området för förmon­te­ringen är något av Tage Enfors rike. Här monteras ihop t. ex serier av olika mätare.

– Jag har jobbat här sen januari 1990. Jobbet har ändrats en del under den tiden, då det finns fler modeller idag, säger han.

Enfors berömmer stämningen på jobbet. Längs väggarna i rummet står plast­behål­lare fyllda av olika smådelar, rätt så lika varandra för det ovana ögat. Enfors känner till dem alla.

– Han sköter alla beställ­nin­garna, det är inte lite jobb det, säger arbets­kom­pisen Kim Sandén.

Om den stora trenden globalt inom jordbruket är färre men större, så ligger den för industrins del på ökad automa­ti­se­ring. Så också på Elho.

Företaget har inves­terat i två automats­vetsar. Dessutom uppda­te­rades lasers­kä­rar­linjen för något år sedan. Med hjälp av den klipper man ut t. ex bulthål.

– Jag tror inte någon saknar att göra det jobbet med borr och sax, säger Virkama.

Tage Enfors och Kim Sandén håller till i förmon­te­ringen. FOTO JOHANNES TERVO

FÖRTROENDEMANNEN BEHÖVS

Omkring hälften av de runt 100 arbets­ta­garna inom produk­tionen på Elho är medlemmar i Industri­facket. Andelen kunde vara högre, och det är främst bland de yngre som det är vanli­gare att höra till YTK, eller Loimaa­kassan, anser Virkama.

Det spelar också in att en och annan anställd på Elho själv är jordbru­kare eller driver ett litet företag vid sidan av dagsjobbet på företaget.

– I år har jag fått tre personer från YTK att gå med i Industri­facket, säger Virkama.

Dessutom ordnar fackav­del­ningen till exempel hockey­resor som varit populära.

FOTO JOHANNES TERVO

Virkama anser att kontakten med arbets­gi­varen för det mesta är god.

– Så länge jag har varit förtroen­deman har det inte varit några större problem. Inte har vi alltid varit överens, men alltid har vi kommit fram till en lösning, säger Virkama.

Michael Johansson är av samma åsikt.

– Inte kan vi börja med någon översit­ta­rat­tityd. Det skulle vara kortsik­tigt för då sticker våra anställda direkt och får ett jobb annans­tans. Även om det från mitt perspektiv skulle vara bra om alla avtal var lokala, så behövs det någon som för de anställdas talan, säger Johansson.

TRE MÅNADER BLEV 33 ÅR

– Ja, man kan väl säga att jag hänger upp grejer som ska målas, svarar Tommy From på frågan om vad hans jobb går ut på.

–  Det finns minst sagt lite varia­tion på storleken på kompo­nen­terna. De varierar mellan två centi­meter och fem meter.

From hör till de erfar­nare anställda på fabriks­golvet. Det var dock inte planen från början.

– Jag skulle jobba här i tre månader och nu har det blivit 33 år. Jag kommer ihåg att jag var anställd nummer 13 i företaget, säger From.

Tommy From hör till det erfar­nare gardet inom produk­tionen. FOTO JOHANNES TERVO

En del av kompo­nen­terna blästras i en maskin, som kallas kort och gott ”sinkon”, medan andra kompo­nenter blästras manuellt.

– Det hör väl till att då man kommer hem och ska hoppa i duschen, tar av sig kalson­gerna så ska man höra hur det rasslar av blästrings­kulor, säger From, som utanför jobbet är en av eldsjä­larna inom sport­bi­larnas så kallade varmansklass, eller ”jokkis”, i Finland.

En del av jobbet för From går ut på att med ålderns rätt lära de nya anställda knepen. Förutom svenska och finska talas det också andra språk på fabriks­golvet, men språk­muren har inte föror­sakat större problem, anser From.

– Vi hade två pojkar från Bangla­desh här i måleriet och det funkade hur bra som helst.

Roni Sydän­metsä i full munde­ring redo för blästring. FOTO JOHANNES TERVO

De färdiga produk­terna ska natur­ligtvis genomgå en ordentlig kvalitetskontroll.

Otto Joensuu provkör funktio­nerna i en strängläggare.

Det är inte en alldeles liten grej med en ”vingbredd” på närmare tio meter och väger fyra ton.

Otto Joensuu gjorde sin praktik på Elho, trivdes och stannade kvar. FOTO JOHANNES TERVO

– Det blir egent­ligen fyra olika egens­kaper jag testar. Vi börjar med hydrau­liken, säger Joensuu och sätter igång.

Här verkar allt vara i skick, vitsordet blir väl godkänd, och strängläg­garen kan fortsätta sin färd mot vad i Elhos fall allt oftare är utlandet.

Vi strävar efter att ha någon ny egenskap i varje produkt och vi har flera patent, säger vd Michael Johansson, som tillt­rädde på sin post som vd för det växande famil­jefö­re­taget i september. FOTO JOHANNES TERVO

Tekijäs besök i Bennäs går av stapeln bara någon dag efter att folket på Elho firat taklags­fest för efter­mark­nad­sav­del­nin­gens nya utrymmen. Den ökande efterfrågan utomlands leder till att man börjat snegla på möjlig­heten att utvidga ytterligare.

Tomtgrän­serna börjar komma emot.

Om det är något som inte saknas här i Peder­söre så är det själv­sä­kerhet och framtidstro.

– Jag antar att vi i alla fall måste meddela myndig­he­terna om vi börjar flytta på riksåttan här bredvid, säger Johansson med glimten i ögat.

Vice huvudfört­roen­deman Emma Björkman jobbar som teamle­dare på logis­ti­kav­del­ningen. FOTO JOHANNES TERVO

AB EL-HO OY

HEMORT: Peder­söre

GRUNDAT: 1968

PRODUKTION: Jordbruks­mas­kiner

VERKSAMHETSOMRÅDE:  Hela världen (omkring 70 procent går på export) 

OMSÄTTNING: 19,8 miljoner euro (2018)

PERSONAL : Runt 140, 100 i produk­tion av vilka 15 inhyrda

 

TEXT JOHANNES WARIS
FOTO JOHANNES TERVO