Hur är läget i Svenskfinland i slutet av coronaåret 2020? – ”Det finns både rädsla och hoppfullhet i luften”

Hurdan är dagsformen på arbetsplatserna i Svenskfinland då året 2020 börjar dra sig mot sitt slut? Ett år som präglats av coronapandemin och restriktioner såväl på jobbet som i privatlivet.

Huvudbild. Simon Punsar på slutmonteringen på släpvagnstillverkaren Ekeri i Kållby i Pedersöre, tillsammans med bland annat Mikael Backlund (i bakgrunden). Arkivbild. FOTO JOHANNES TERVO

16.12.2020

Vi befinner oss i dimman och framtiden är oviss. Så har det låtit flera gånger då industrins utsikter diskuteras i medierna. Nyheterna om vaccin haglar tätt, men fortfarande är det långt kvar till en återgång till det normala.

Drygt 9 000 medlemmar i Industrifacket var permitterade i slutet av mars. Bara en månad senare var antalet 25 000. Det talar sitt tydliga språk om omfattningen på krisen.

Arbetslösheten har ökat i så gott som varenda kommun i landet i jämförelse med ifjol, visar statistik från Arbets- och näringsministeriet.

Vi tar då en titt på hur läget är i de tvåspråkiga landskapen i Finland, där en knapp tredjedel av Industrifackets medlemmar bor.

– Inte speciellt bra eller dåligt i jämförelse med övriga landet, med undantag för båttillverkningen som det går bra för i år. Överlag har den finländska industrin klarat koronakrisen bättre än övriga europeiska länder, säger Industrifackets specialforskare Timo Eklund.

– Det som man kanske kan säga är att sjöfartens problem påverkat kustområden, tillägger Eklund.

ÖSTERBOTTEN

Fler än en tredjedel av de företagsanställda i Österbotten är sysselsatta inom industrin. Andelen hör till de högsta i landet.

Inledningsvis drabbades inte Österbotten så hårt av själva pandemin, medan Vasaregionen genomgick ett akut förvärrat epidemiläge under hösten, för att snabbt mattas av efter att man införde lokala restriktioner.

I oktober fanns det närmare 10 000 arbetslösa i landskapet Österbotten – alla branscher inräknade. Det är en ökning på hela 49 procent från året innan. Andelen arbetslösa, 8,6 procent, är ändå näst lägst i fastlands-Finland.

Inom Österbottens NTM-centrals område har antalet permitterade vuxit kraftigt. I slutet av september var antalet heltidspermitterade 2 600. Det innebär en ökning med hela 670 procent jämfört med  samma tidpunkt ifjol.

Sari Yliaho, huvudförtroendeman vid Amada Automation, tidigare LKI Käldman, i Pedersöre. FOTO JOHANNES TERVO

Sari Yliaho är huvudförtroendeman på Amada Automation,tidigare LKI Käldman, i Pedersöre. Företagets verksamhet är automationslösningar för plåthantering. För Yliaho har året inneburit bland annat samarbetsförhandlingar.

– Det verkar som om vi kanske går mot nya permitteringar. Det ser för tunt ut, vi skulle behöva mer jobb till vårkanten och efter nyår. Det har varit en betydlig nedgång från läget i våras. Men uppsägningar har det inte varit tal om, säger Yliaho.

Yliaho ser det hela som en mellanfas. Det japanska bolag som blev majoritetsägare i början av året satsar på långsiktigt arbete, hävdar hon.

Folk går och väntar på nyheter samarbetsförhandlingar och permitteringar

Grannen, jordbruksmaskintillverkaren Elho, som vuxit så det knakar under de senaste åren har också gått igenom samarbetsförhandlingar och permitteringar i år, liksom också bland andra släpvagnstillverkaren Ekeri i Kållby.

På Botnia Marin i Malax är det däremot full rulle och verkligen ingen brist på jobb. Företaget tillverkar bland annat fritidsbåtar av modell Targa.

– Man bygger ut produktionshallen och det ska vara klart till sommaren, så det finns framtidstro, säger huvudförtroendeman Johnny Söderholm.

I våras stängde Volvo i Sverige ner  fabrikerna totalt under en period, vilket märktes av på Botnia Marin.  Samma gällde också för nedstängningarna i Kina och Italien

Söderholm berättar att det däremot kommit fram fall av coronasmitta bland de 180 anställda i produktionen.

– Vi har gjort egen smittspårning på fabriken, och runt 50 personer har varit i karantän under hösten. En hel förmonteringsavdelning var i karantän samtidigt, säger Söderholm. Det har bromsat upp produktionen en aning.

”Det verkar nog finnas folk med pengar. De kanske inte kan resa, så de satsar på att köpa båtar”

Under coronakrisen har företag som tillverkar varor för hemmabruk klarat sig bättre då folk håller sig hemma, och då är det lätthänt att konsumtionen flyttar över på t. ex renovering och inredning.

Mats-Johan Kaars är huvudförtroendeman på säng- och madrasstillverkaren Hilding Anders Finland i Närpes, där 48 personer jobbar i produktionen.

Under våren togs det också här till permitteringar och fabriken stängde ner helt och hållet i två veckor. Efter det kom man igång igen, men på hösten har coronan hämtat med sig mörka moln. Den här gången ligger problemet på materialsidan.

– Problemet ligger på underleverantörhåll och materialflöden. Det har i viss mån varit svårare att få tag på material. Det är ju jättesynd att sådant lägger käppar i hjulet. Speciellt med tanke på att vi skulle ha hur mycket beställningar som helst, säger Kaars.

– På lite längre sikt ser jag ändå att det snarare ska bli frågan om nyanställningar för vår del. På våren ser det säkert bättre ut.

På lite längre sikt ser jag ändå att det snarare ska bli frågan om nyanställningar för vår del

På det stora hela kan man säga att kemisektorn tillsvidare tagit minst skada av Industrifackets sektorer.

Beställningarna inom kemiindustrin ökade med 14 procent i hela landet i september i jämförelse med samma tidpunkt året innan.

Den vågen verkar slipmaterialstillverkaren Mirka rida på. Mirka stängde ner hela produktionen i våras och hela personalen på företagets enheter i Jeppo, Oravais, Jakobstad och Karis var permitterad under drygt två veckor i april–maj, men efter det har vinden vänt.

– Vi anställer nu mer produktionspersonal. Man ska också komma ihåg att företaget har ju satsat 100 miljoner i år, säger huvudförtroendemannen för Mirkas fabrik i Oravais, Markus Hotta.

PANDEMIN SÄTTER INTE STOPP PÅ INDUSTRISATSNINGAR I ÖSTERBOTTEN

Från Karleby industripark hörs däremot goda nyheter. Bland annat har gruvföretaget Keliber satsat stort och har hyrt mark för att bygga en litiumfabrik.

Enligt företaget kommer företaget att sysselsätta omkring 140 personer när verksamheten är i gång i full skala, av dem runt 50 på fabriken i Karleby. Själva malmutvinning kommer ske i Karleby, Kronoby och Kaustby.

Boliden Karleby går också bra och hittas bland annat i toppen av listan över företag som betalar samfundsskatt i Karleby.  Runt 550  personer jobbar på företagets två anläggningar.

Grannen Freeport Cobalt flyttar över produktion från enheten i Belgien till Karleby. Företaget koncentrerar förädlingsverksamheten till Karleby, vilket skapar arbetstillfällen.

I Vasaregionen har Wärtsilä en stor satsning på teknologi på gång i och med byggandet av Smart Technology Hub i Vasa.

På andra sidan Bottniska viken, i svenska Skellefteå, fortskrider Northwolts planer på en batterifabrik. I Österbotten innebär det bland annat att ABB, Sweco och karlebyföretaget Fineweld har fått en del av kakan.

SÖDRA FINLAND

Nyland stängdes in under några veckor i våras, något som knappast gick obemärkt förbi. Pendlingen till jobbet och transporterna fortsatte ändå med tillhörande restriktioner.

Värst utsatt har varit det näringsområde som lever av Helsingfors-Vanda flygplats. Coronaläget blev sämre framför allt i huvudstadsregionen på hösten och vad det kommer att innebära återstår att se.

I Egentliga Finland är det så kallade marinindustriklustret med Åbovarvet i centrum något som legat på tapeten på grund av den hårda stöt coronaviruset orsakat kryssningsbranschen. Meyer Turkus samarbetsförhandlingar slutfördes i november.

På SBA i Raseborg har man märkt av coronakrisen bland annat i färre underleverantörsjobb. Huvudförtroendeman Tommi Laaksonen och arbetsrskyddsfullmäktige Tom Lundström  i september 2019. FOTO PATRIK LINDSTRÖM

Åbovarvet meddelade att 84 anställda sägs upp, de flesta av dem tjänstemän. Helsingforsvarvet har däremot fått in en beställning som ska trygga jobben fram till mitten av 2022.

På SBA i Raseborg, är det kanske aningen överraskande inte avdelningarna som jobbar med produkter för varvsindustrin som går trögt, utan det är företagets ”tredje ben”, underleverantörsjobben, som trutit.

På grund av det gör huvudförtroendeman Tommi Laaksonen för tillfället fyradagarsvecka liksom också ett tjugotal arbetskamrater. Totalt jobbar runt 70 personer i produktion på SBA. Laaksonen anser ändå att man klarat sig bra i jämförelse med skräckscenarierna från i våras.

– Det finns både rädsla och hoppfullhet i luften. Men på fabriksgolvet finns det en förståelse för läget. Som det ser ut nu ska permitteringarna upphöra i januari, men vi får se, säger Laaksonen.

SBA:s fabrik i Raseborg, 2019. Företaget hade nyligen flyttat från Svartå. FOTO PATRIK LINDSTRÖM

I juni varslade och permitterade Valmet Automotive hela 1 000 anställda på bilfabriken i Nystad. Alla permitterade bilbyggare vid bilfabriken i Nystad återvände till arbetet i slutet av september. På batterifabriken i Salo finns också planer på dubbla personalstyrkan inom produktionen.

Det hela pågår mot ljuset av Nestes beslut att lägga ner raffinaderiet i Nådendal. I dagens läge jobbar knappt 4 000 personer för Neste. Av dem omfattades 1 500 av samarbetsförhandlingarna och 370 arbetstagare får gå.

Samtidigt ligger ändå Borgåraffinaderiet väl till med tanke på investeringar och nya arbetstillfällen.

Daniel Hannus, huvudförtroendeman på kyldisktillverkaren Viesmann i Borgå, har nyligen slutfört samarbetsförhandlingar, för sjätte gången det här året.

– Efterfrågan på mindre kylskåp stannade upp totalt på våren och har inte återhämtat sig. De större skåpen som går bland annat till butiker har dragit rätt så bra, berättar Hannus.

Efter de första samarbetsförhandlingarna permitterades kontorspersonalen. Då fick också alla hyresanställda inom produktionen gå.

Daniel Hannus, huvudförtroendman på Viessmann Refrigeration Systems i Borgå. FOTO KITI HAILA

Från och med årrsskiftet börjar permitteringarna rulla De var runt 40,50 personer. Det var också meningen att vi skulle ha runt 50 sommarvikarier. Vi hade inte en enda, berättar Hannus om läget.

Samarbetsförhandlingarna i december innebar att också uppsägningar fanns på bordet, 28 jobb var hotade. Resultatet blev 21 uppsagda, av vilka 10 personer jobbade i produktionen.

– Jag trodde ju nog att vi skulle klara oss med enbart permitteringar. Omkring hälften av dem som sades upp från fabriksgolvet var så kallade frivilliga som inte hade långt kvar till pensionen. För dem gäller pensionsslussen, när den nu finns kvar, säger Hannus.

Från och med årrsskiftet börjar permitteringarna rulla på fabriken.

– Max 18 dagar per anställd. Det blir högst antagligen frågan om fyradagarsvecka.

Hur det kommer att se ut på våren har mycket att göra med hur coronaläget ser ut i Europa.

– Vår marknad har ju länge varit Norden, men målet har varit att komma in på tyska marknaden på allvar. Coronan har gjort det svårare.

ÅLAND

På Åland sysselsätter sjöfarten och turismnäringen ett stort antal människor. Det är också frågan om branscher som tagit stryk av åtgärderna mot coronan.

Åland gick från att ha haft en låg arbetslöshet på 3,7 procent arbetslösa eller permitterade till rekordhöga 13 procent på Åland i maj.

Fortfarande ligger andelen på runt tio procent. Det är samma nivå som under recessionen på 1990-talet.

Till exempel såg Åland den största djupdykningen i utbetalda lönebelopp i jämförelse med ifjol, 10,8 procent.

Enligt uppgifter från Sjömansunionen var knappt hälften av Finlands 6 700 sjömän permitterade i oktober. Transport- och kommunikationsverket Traficom utökar sitt stöd att omfatta trafiken mellan Mariehamn och tre hamnar i Sverige.

Inom Industrifackets branscher är det bland annat tvätterierna, vars kunder finns inom sjöfarten, som det går sämre för. Inom produktionsindustrin går det litet bättre.

Freddie Forsman är huvudförtroendeman för runt 50 produktionsarbetare på Optinova i Jomala. Fabriken tillverkar slangar främst för industrins behov, medan fabriken i Godby producerar slangar för att användas inom medicinen.

– I våras var vi oroliga över hur leveranserna skulle fungera då passagerarfärjorna inte gick, men det visade sig inte bli ett problem och vi hittade andra lösningar.

Nedstängningen i Tyskland och andra länder i Europa märktes av direkt på exportföretaget. Samtidigt är det fortfarande oklart hur handelsförbindelserna mellan Storbritannien och EU-länderna ska se ut efter årsskiftet.

Arbetsgivaren inser väl att det lönar sig att hålla fast vid erfaren personal. Annars kan ju kunnande gå förlorat

– Visst finns det mindre jobb, vilket innebär mer tid för sådant som utbildning, underhåll, städning och sådant. Eftersom vi har stora kunder i Storbritannien är Brexit också något som man funderar mycket på hos oss.

Några samarbetsförhandlingar har inte varit på agendan.

– Arbetsgivaren inser väl att det lönar sig att hålla fast vid erfaren personal. Annars kan ju kunnande gå förlorat, säger Forsman.

TEXT JOHANNES WARIS

Artikeln är uppdaterad 16.12.kl 11.05 med uppgifter om resultatet i samarbetsförhandlingarna på Viessmann Refrgeration Systems i Borgå. 

SBA Interior flyttade från gammal bruksmiljö till större i Raseborg – ”Det kan ta ett år innan allt hittar sin plats”

De anställda på SBA Interior i Raseborg börjar så småningom vänja sig med den nya fabriken. Det kan ändå ta upp till ett år innan allt hittat sin plats, tror man här.  

– För tillfället åker en lastbil fram och tillbaka minst tre gånger om dagen och plus det har vi en paketbil hela tiden i bruk för mindre behov, säger huvudförtroendemannen Tommi Laaksonen.

Ja, det är inte med hjälp av en av en kompis lånad paketbil det ska flyttas när det bär av för ett metallföretag med över 100 anställda. Svartåföretaget SBA Interior håller som bäst på med att flytta till nya utrymmen närmare Ekenäs.

–  Det finns över 100 plåtrullar kvar i Svartå. De största väger över fyra ton, säger vice huvudförtroendeman Tom Lundström. Han var en av de första som redan i våras började jobba i produktion i den nya fabriken.

SBA Interior

Grundat: 1985 i Svartå

Hemort: Raseborg

Produktion: Hyttar och inredning för fartyg och byggnadsindustrin

Personal: 133 av vilka 25 procent inhyrda 

Omsättning: 16,7 miljoner (2018)

 

Förtroendemannaduon hälsar oss välkomna till SBA Interiors nya hem. Företagets tre avdelningar håller fortfarande till i en och samma utrymmen även i fortsättningen.

Marine som tillverkar brandklassade panelsystem och möbler till varvsindustrin, Components som är underleverantör för företag inom den inhemska metallindustrin och Materials som främst tillverkar paneler för byggnadsindustrin.

Huvudförtroendeman Tommi Laaksonen och vice huvudförtroendeman Tom Lundström anser att det är viktigt att personalen får säga sitt när ett företag flyttar till nya utrymmen.

Företaget har vuxit under senaste åren och det började bli trångt i Svartå. Då började ledningen utreda två olika möjligheter: finns det en lokal inom på rätt så nära håll eller skulle det gälla att bygga nytt?

Tills sist valde företagsledningen ändå att köpa en lokal som ligger omkring 20 kilometer västerut från Svartå. Den nya fabrikslokalen är hela 17 000 kvadratmeter till golvytan och man lugnt säga att företaget flyttat till större.

– Golvytan har mer än fördubblats, säger Lundström.

I stället har man varit tvungen att beakta att det är lägre till tak i den nya fabriken. En annan utmaning har legat i att produktionen skulle hållas i gång samtidigt både i den gamla fabriken och i den nya under hela flyttprocessen.

– Vi befinner oss nu i det mest kritiska skedet, säger Laaksonen.

På det stora hela är förtroendemännen av den åsikten att flytten gått rätt så bra, även om det rört sig om ett omfattande projekt – kanske rent av större än man på förhand förutspådde. Allt har inte heller gått smärtfritt och tidtabellerna har skjutits fram.

–  Man kan väl säga att kapitalismen inte fungerar. Gällande transporterna verkade det snarare som om de ville lägga krav på oss kring tidtabellerna, trots att vi var betalande kunder, säger Laaksonen.

Här i Svartå i gammal bruksmiljö  inledde SBA Interior sin verksamhet för 34 år sedan. I Svartå har det funnits industri sedan järnbruket grundades över 400 år sedan år 1616.
…och hit bar det av. Golvytan har mer än fördubblats i den nya fabriken i Gebbelby.

Både Laaksonen och Lundström är också nöjda med att företaget vill satsa och göra investeringar. Här har man fått en bit av kakan när de stora fartygsbeställningarna landat i Finland.

Laaksonen och Lundström intygar att personalen hörts i samband med frågor och beslut som dykt upp i samband med flytten – men hur mycket, det har varierat lite mellan avdelningarna.

– Man kan väl säga att ”rätt så bra” har man lyssnat till oss, men nog skulle det ha funnits behov för mer, säger Lundström.

– Jag skulle kanske själv ha tagit de anställda med redan i planeringsskedet, så att de kunde berätta om behoven som gäller deras arbetspunkter. Naturligtvis finns det ju också bekanta uttryck om ”flera kockar och en soppa”, men jag tycker det skulle ha gynnat alla, säger Laaksonen.

DET TAR EN TID FÖRE ALLT HITTAR SIN PLATS

Richard Nyman är i färd med att studera ritningar för en ny linje som ska sättas upp i fabrikshallen. Det kommer hålla Nyman och två andra sysselsatta i minst en vecka. Han beskriver sig som något av en ”allt-i-allo” på fabriksgolvet.

–  Det finns mera utrymme i alla fall, det måste jag säga. I alla fall en stund, innan det igen fylls på, säger Nyman, som är hemma i Svartå.

För de anställdas del rör det sig om ett miljöbyte. Den tidigare lokalen var en rödtegelbyggnad i bruksanda, strax intill Svartå slott, medan den nya lokalen är en modernare byggnad.

Industribyggnaden gick ändå igenom en ordentlig sanering efter att SBA Interior tog över. Taket förnyades och värmesystemet byttes ut. När Tekijä besöker fabriken är målare i färd med att måla om den något grådaskiga fasaden.

”Det finns mer utrymme här i den nya fabriken”, säger Richard Nyman som jobbat 16 år på SBA Interior. Han hör till dem som efter flytten fick en något längre väg till jobbet.

– Jag tror man kan säga att det tar minst ett år innan allt har hittat sin slutliga plats, säger Lundström.

– Sen återstår det att se om företaget har tänkt större förändringar med tanke på framtiden i samband med flytten, säger Laaksonen.

Köket och socialutrymmen har också genomgått något av en uppdatering tack vare flytten. Det är större.

–  I gamla bruksbyggnader, som i den i Svartå, blir det lätt så att mikrovågsugnar och kaffekokare börjar dyka upp i hörnen och det bildas enstaka kaffeklubbar på två till fem personer. Nu är det lättare att samla ihop ett större gäng, påpekar Laaksonen.

VINNARE OCH FÖRLORARE

I jämförelse med hur långa avstånden på flera andra håll i landet kan vara, låter en flytt på 20 kilometer kanske inte som en så märkvärdig förändring, men naturligtvis finns det vinnare och förlorare.

– Jag hör till de största förlorarna, då jag kommer från Virkby i Lojo, men och andra sidan är det nog inte många som kommer till jobbet på under 15 minuter till exempel i huvudstadsregionen, säger Laaksonen.

För Svartås del innebär flytten naturligtvis att den största arbetsgivaren i byn inte finns kvar där den funnits i sin nuvarande form sedan mitten av 1980-talet.

Jenna Törnqvist har nu mycket kortare väg till jobbet än tidigare. I bakgrunden Robin Eklöf.

En av de största vinnarna vad gäller arbetsresan är Jenna Törnqvist som kör till jobbet från Tenala varje morgon.

– För mig har det varit bara bra. Min resa till jobbet har halverats, säger Törnqvist vid limsprutan.

På det stora hela verkar det som om flertalet fått en lite kortare resa till jobbet efter flytten. En del av de anställda har dock tagit beslutet att söka jobb på annat håll efter att det blev klart att företaget flyttar.

–  Det är klart att det kan bli jobbigt med dagvård för barnen och sådana saker, säger Laaksonen.

”När maskinerna körs samtidigt på två ställen, kan det hända att verktygen man behöver just då råkar finnas på det andra stället”, säger Tomi Koskenselkä som jobbar som laseroperatör.

NYA MASKINER OCH UTBILDNING

Allt ska ändå inte med från gamla stället och maskinparken förnyas något i samband med flytten.

– Vi hade tidigare fyra lasersvetsar i Svartå, av vilka bara två kom hit, berättar huvudförtroendeman Laaksonen.

Vid en av laserskärarna har Tomi Koskenselkä inlett sitt tredje arbetspass på den nya fabriken.

– När maskinerna körs samtidigt på två orter, kan det hända att verktygen man behöver just då råkar finnas på det andra stället. Vår så kallade egen truck är till exempel i Svartå för tillfället. Det kan hända att man får vänta en timme på den. Lite små grejer ännu, men visst har vi allt vi behöver för att köra maskinerna, säger Koskenselkä.

Micke Winberg och vicehuvudförtrondeman Tom Lundström bekantar sig med en av de nya maskinerna.

Nya maskiner och utrustning kräver naturligtvis att personalen får utbildning i dem. En av dem som deltar är Micke Wiberg från Ingå, som är så ny på SBA att han inte alls hunnit jobba i fabriken i Svartå. Han har nyligen bytt bransch och trivs bra.

–  Efter tio år på bensinstationer så känns det här som ett intressant jobb. Man måste tänka lite på det man gör. Att läsa ritningar är nog det svåraste, säger Wiberg medan han bockar plåt.

Micke Wiberg är branschbytare och deltar i en utbildning på SBA. Den nya maskinen får vitsordet ”s***ns bra” av honom.

I samband med den pågående flytten och alla frågor som kan tänkas vakna på grund av den har man också på fabriken infört ett särskilt möte mellan ledningen och personalrepresentanterna.

–Vi samlas en gång i månaden och tar fram ärenden som berör just den här flytten. Det kan handla om enkla saker, som att det inte finns tillräckligt med klockor på väggarna. Folk måste ju se vad klockan är, säger Laaksonen

STÄDPATRULL I SVARTÅ

Men hur är läget i SBA:s gamla utrymmen i Svartå? Här packas plåtrullar i lastbilar. På gården står fortfarande en hel del material om väntar på att flyttas vidare.

Inne i hallen leder Karoliina Vidfält städpatrullen som gör rent. Ett gäng har jobbat med att packa ihop och städa i Svartå, men nu är det inte många kvar.

– Den nya fabriken är finare och kanske framför allt renare. Det är trevligt, säger Vidfält medan hon sopar.

Det börjar bli tomt i det som en gång var SBA Marines utrymmen i fabriken i Svartå. Karoliina Vidfält har varvat produktionsjobbet i den nya fabriken med att städa och packa ihop grejer.

I slutet av september (efter Tekijäs besök på fabrikerna) meddelade SBA Interior att verksamheten nu flyttat helt och hållet till den nya adressen.

TEXT JOHANNES WARIS  
FOTO PATRIK LINDSTRÖM