Hur är läget i Svenskfinland i slutet av coronaåret 2020? – ”Det finns både rädsla och hoppfullhet i luften”

Hurdan är dagsformen på arbetsplatserna i Svenskfinland då året 2020 börjar dra sig mot sitt slut? Ett år som präglats av coronapandemin och restriktioner såväl på jobbet som i privatlivet.

Huvudbild. Simon Punsar på slutmonteringen på släpvagnstillverkaren Ekeri i Kållby i Pedersöre, tillsammans med bland annat Mikael Backlund (i bakgrunden). Arkivbild. FOTO JOHANNES TERVO

16.12.2020

Vi befinner oss i dimman och framtiden är oviss. Så har det låtit flera gånger då industrins utsikter diskuteras i medierna. Nyheterna om vaccin haglar tätt, men fortfarande är det långt kvar till en återgång till det normala.

Drygt 9 000 medlemmar i Industrifacket var permitterade i slutet av mars. Bara en månad senare var antalet 25 000. Det talar sitt tydliga språk om omfattningen på krisen.

Arbetslösheten har ökat i så gott som varenda kommun i landet i jämförelse med ifjol, visar statistik från Arbets- och näringsministeriet.

Vi tar då en titt på hur läget är i de tvåspråkiga landskapen i Finland, där en knapp tredjedel av Industrifackets medlemmar bor.

– Inte speciellt bra eller dåligt i jämförelse med övriga landet, med undantag för båttillverkningen som det går bra för i år. Överlag har den finländska industrin klarat koronakrisen bättre än övriga europeiska länder, säger Industrifackets specialforskare Timo Eklund.

– Det som man kanske kan säga är att sjöfartens problem påverkat kustområden, tillägger Eklund.

ÖSTERBOTTEN

Fler än en tredjedel av de företagsanställda i Österbotten är sysselsatta inom industrin. Andelen hör till de högsta i landet.

Inledningsvis drabbades inte Österbotten så hårt av själva pandemin, medan Vasaregionen genomgick ett akut förvärrat epidemiläge under hösten, för att snabbt mattas av efter att man införde lokala restriktioner.

I oktober fanns det närmare 10 000 arbetslösa i landskapet Österbotten – alla branscher inräknade. Det är en ökning på hela 49 procent från året innan. Andelen arbetslösa, 8,6 procent, är ändå näst lägst i fastlands-Finland.

Inom Österbottens NTM-centrals område har antalet permitterade vuxit kraftigt. I slutet av september var antalet heltidspermitterade 2 600. Det innebär en ökning med hela 670 procent jämfört med  samma tidpunkt ifjol.

Sari Yliaho, huvudförtroendeman vid Amada Automation, tidigare LKI Käldman, i Pedersöre. FOTO JOHANNES TERVO

Sari Yliaho är huvudförtroendeman på Amada Automation,tidigare LKI Käldman, i Pedersöre. Företagets verksamhet är automationslösningar för plåthantering. För Yliaho har året inneburit bland annat samarbetsförhandlingar.

– Det verkar som om vi kanske går mot nya permitteringar. Det ser för tunt ut, vi skulle behöva mer jobb till vårkanten och efter nyår. Det har varit en betydlig nedgång från läget i våras. Men uppsägningar har det inte varit tal om, säger Yliaho.

Yliaho ser det hela som en mellanfas. Det japanska bolag som blev majoritetsägare i början av året satsar på långsiktigt arbete, hävdar hon.

Folk går och väntar på nyheter samarbetsförhandlingar och permitteringar

Grannen, jordbruksmaskintillverkaren Elho, som vuxit så det knakar under de senaste åren har också gått igenom samarbetsförhandlingar och permitteringar i år, liksom också bland andra släpvagnstillverkaren Ekeri i Kållby.

På Botnia Marin i Malax är det däremot full rulle och verkligen ingen brist på jobb. Företaget tillverkar bland annat fritidsbåtar av modell Targa.

– Man bygger ut produktionshallen och det ska vara klart till sommaren, så det finns framtidstro, säger huvudförtroendeman Johnny Söderholm.

I våras stängde Volvo i Sverige ner  fabrikerna totalt under en period, vilket märktes av på Botnia Marin.  Samma gällde också för nedstängningarna i Kina och Italien

Söderholm berättar att det däremot kommit fram fall av coronasmitta bland de 180 anställda i produktionen.

– Vi har gjort egen smittspårning på fabriken, och runt 50 personer har varit i karantän under hösten. En hel förmonteringsavdelning var i karantän samtidigt, säger Söderholm. Det har bromsat upp produktionen en aning.

”Det verkar nog finnas folk med pengar. De kanske inte kan resa, så de satsar på att köpa båtar”

Under coronakrisen har företag som tillverkar varor för hemmabruk klarat sig bättre då folk håller sig hemma, och då är det lätthänt att konsumtionen flyttar över på t. ex renovering och inredning.

Mats-Johan Kaars är huvudförtroendeman på säng- och madrasstillverkaren Hilding Anders Finland i Närpes, där 48 personer jobbar i produktionen.

Under våren togs det också här till permitteringar och fabriken stängde ner helt och hållet i två veckor. Efter det kom man igång igen, men på hösten har coronan hämtat med sig mörka moln. Den här gången ligger problemet på materialsidan.

– Problemet ligger på underleverantörhåll och materialflöden. Det har i viss mån varit svårare att få tag på material. Det är ju jättesynd att sådant lägger käppar i hjulet. Speciellt med tanke på att vi skulle ha hur mycket beställningar som helst, säger Kaars.

– På lite längre sikt ser jag ändå att det snarare ska bli frågan om nyanställningar för vår del. På våren ser det säkert bättre ut.

På lite längre sikt ser jag ändå att det snarare ska bli frågan om nyanställningar för vår del

På det stora hela kan man säga att kemisektorn tillsvidare tagit minst skada av Industrifackets sektorer.

Beställningarna inom kemiindustrin ökade med 14 procent i hela landet i september i jämförelse med samma tidpunkt året innan.

Den vågen verkar slipmaterialstillverkaren Mirka rida på. Mirka stängde ner hela produktionen i våras och hela personalen på företagets enheter i Jeppo, Oravais, Jakobstad och Karis var permitterad under drygt två veckor i april–maj, men efter det har vinden vänt.

– Vi anställer nu mer produktionspersonal. Man ska också komma ihåg att företaget har ju satsat 100 miljoner i år, säger huvudförtroendemannen för Mirkas fabrik i Oravais, Markus Hotta.

PANDEMIN SÄTTER INTE STOPP PÅ INDUSTRISATSNINGAR I ÖSTERBOTTEN

Från Karleby industripark hörs däremot goda nyheter. Bland annat har gruvföretaget Keliber satsat stort och har hyrt mark för att bygga en litiumfabrik.

Enligt företaget kommer företaget att sysselsätta omkring 140 personer när verksamheten är i gång i full skala, av dem runt 50 på fabriken i Karleby. Själva malmutvinning kommer ske i Karleby, Kronoby och Kaustby.

Boliden Karleby går också bra och hittas bland annat i toppen av listan över företag som betalar samfundsskatt i Karleby.  Runt 550  personer jobbar på företagets två anläggningar.

Grannen Freeport Cobalt flyttar över produktion från enheten i Belgien till Karleby. Företaget koncentrerar förädlingsverksamheten till Karleby, vilket skapar arbetstillfällen.

I Vasaregionen har Wärtsilä en stor satsning på teknologi på gång i och med byggandet av Smart Technology Hub i Vasa.

På andra sidan Bottniska viken, i svenska Skellefteå, fortskrider Northwolts planer på en batterifabrik. I Österbotten innebär det bland annat att ABB, Sweco och karlebyföretaget Fineweld har fått en del av kakan.

SÖDRA FINLAND

Nyland stängdes in under några veckor i våras, något som knappast gick obemärkt förbi. Pendlingen till jobbet och transporterna fortsatte ändå med tillhörande restriktioner.

Värst utsatt har varit det näringsområde som lever av Helsingfors-Vanda flygplats. Coronaläget blev sämre framför allt i huvudstadsregionen på hösten och vad det kommer att innebära återstår att se.

I Egentliga Finland är det så kallade marinindustriklustret med Åbovarvet i centrum något som legat på tapeten på grund av den hårda stöt coronaviruset orsakat kryssningsbranschen. Meyer Turkus samarbetsförhandlingar slutfördes i november.

På SBA i Raseborg har man märkt av coronakrisen bland annat i färre underleverantörsjobb. Huvudförtroendeman Tommi Laaksonen och arbetsrskyddsfullmäktige Tom Lundström  i september 2019. FOTO PATRIK LINDSTRÖM

Åbovarvet meddelade att 84 anställda sägs upp, de flesta av dem tjänstemän. Helsingforsvarvet har däremot fått in en beställning som ska trygga jobben fram till mitten av 2022.

På SBA i Raseborg, är det kanske aningen överraskande inte avdelningarna som jobbar med produkter för varvsindustrin som går trögt, utan det är företagets ”tredje ben”, underleverantörsjobben, som trutit.

På grund av det gör huvudförtroendeman Tommi Laaksonen för tillfället fyradagarsvecka liksom också ett tjugotal arbetskamrater. Totalt jobbar runt 70 personer i produktion på SBA. Laaksonen anser ändå att man klarat sig bra i jämförelse med skräckscenarierna från i våras.

– Det finns både rädsla och hoppfullhet i luften. Men på fabriksgolvet finns det en förståelse för läget. Som det ser ut nu ska permitteringarna upphöra i januari, men vi får se, säger Laaksonen.

SBA:s fabrik i Raseborg, 2019. Företaget hade nyligen flyttat från Svartå. FOTO PATRIK LINDSTRÖM

I juni varslade och permitterade Valmet Automotive hela 1 000 anställda på bilfabriken i Nystad. Alla permitterade bilbyggare vid bilfabriken i Nystad återvände till arbetet i slutet av september. På batterifabriken i Salo finns också planer på dubbla personalstyrkan inom produktionen.

Det hela pågår mot ljuset av Nestes beslut att lägga ner raffinaderiet i Nådendal. I dagens läge jobbar knappt 4 000 personer för Neste. Av dem omfattades 1 500 av samarbetsförhandlingarna och 370 arbetstagare får gå.

Samtidigt ligger ändå Borgåraffinaderiet väl till med tanke på investeringar och nya arbetstillfällen.

Daniel Hannus, huvudförtroendeman på kyldisktillverkaren Viesmann i Borgå, har nyligen slutfört samarbetsförhandlingar, för sjätte gången det här året.

– Efterfrågan på mindre kylskåp stannade upp totalt på våren och har inte återhämtat sig. De större skåpen som går bland annat till butiker har dragit rätt så bra, berättar Hannus.

Efter de första samarbetsförhandlingarna permitterades kontorspersonalen. Då fick också alla hyresanställda inom produktionen gå.

Daniel Hannus, huvudförtroendman på Viessmann Refrigeration Systems i Borgå. FOTO KITI HAILA

Från och med årrsskiftet börjar permitteringarna rulla De var runt 40,50 personer. Det var också meningen att vi skulle ha runt 50 sommarvikarier. Vi hade inte en enda, berättar Hannus om läget.

Samarbetsförhandlingarna i december innebar att också uppsägningar fanns på bordet, 28 jobb var hotade. Resultatet blev 21 uppsagda, av vilka 10 personer jobbade i produktionen.

– Jag trodde ju nog att vi skulle klara oss med enbart permitteringar. Omkring hälften av dem som sades upp från fabriksgolvet var så kallade frivilliga som inte hade långt kvar till pensionen. För dem gäller pensionsslussen, när den nu finns kvar, säger Hannus.

Från och med årrsskiftet börjar permitteringarna rulla på fabriken.

– Max 18 dagar per anställd. Det blir högst antagligen frågan om fyradagarsvecka.

Hur det kommer att se ut på våren har mycket att göra med hur coronaläget ser ut i Europa.

– Vår marknad har ju länge varit Norden, men målet har varit att komma in på tyska marknaden på allvar. Coronan har gjort det svårare.

ÅLAND

På Åland sysselsätter sjöfarten och turismnäringen ett stort antal människor. Det är också frågan om branscher som tagit stryk av åtgärderna mot coronan.

Åland gick från att ha haft en låg arbetslöshet på 3,7 procent arbetslösa eller permitterade till rekordhöga 13 procent på Åland i maj.

Fortfarande ligger andelen på runt tio procent. Det är samma nivå som under recessionen på 1990-talet.

Till exempel såg Åland den största djupdykningen i utbetalda lönebelopp i jämförelse med ifjol, 10,8 procent.

Enligt uppgifter från Sjömansunionen var knappt hälften av Finlands 6 700 sjömän permitterade i oktober. Transport- och kommunikationsverket Traficom utökar sitt stöd att omfatta trafiken mellan Mariehamn och tre hamnar i Sverige.

Inom Industrifackets branscher är det bland annat tvätterierna, vars kunder finns inom sjöfarten, som det går sämre för. Inom produktionsindustrin går det litet bättre.

Freddie Forsman är huvudförtroendeman för runt 50 produktionsarbetare på Optinova i Jomala. Fabriken tillverkar slangar främst för industrins behov, medan fabriken i Godby producerar slangar för att användas inom medicinen.

– I våras var vi oroliga över hur leveranserna skulle fungera då passagerarfärjorna inte gick, men det visade sig inte bli ett problem och vi hittade andra lösningar.

Nedstängningen i Tyskland och andra länder i Europa märktes av direkt på exportföretaget. Samtidigt är det fortfarande oklart hur handelsförbindelserna mellan Storbritannien och EU-länderna ska se ut efter årsskiftet.

Arbetsgivaren inser väl att det lönar sig att hålla fast vid erfaren personal. Annars kan ju kunnande gå förlorat

– Visst finns det mindre jobb, vilket innebär mer tid för sådant som utbildning, underhåll, städning och sådant. Eftersom vi har stora kunder i Storbritannien är Brexit också något som man funderar mycket på hos oss.

Några samarbetsförhandlingar har inte varit på agendan.

– Arbetsgivaren inser väl att det lönar sig att hålla fast vid erfaren personal. Annars kan ju kunnande gå förlorat, säger Forsman.

TEXT JOHANNES WARIS

Artikeln är uppdaterad 16.12.kl 11.05 med uppgifter om resultatet i samarbetsförhandlingarna på Viessmann Refrgeration Systems i Borgå. 

En eldsvåda stoppar inte de erfarna trapptillverkarna på Westwood i Nykarleby

Det är pris och trender som styr när det ska köpas trappor. På Westwood i Nykarleby ser man att en erfaren personal står för kvalitet.

HUVUDBILD. Kenneth Nylund har hand om den första CNC-maskinen i hallen. Han började jobba på Westwood år 1987.

Det är inte ljudet av Led Zeppelin-klassikern Stairway to Heaven som möter en i fabrikshallen, om en fullständigt undermålig vits tillåts i sammanhanget. I stället är det ett öronbedövande oljud som möter en.

Westwood tillverkar trappor och varje trappa är skräddarsydd efter kundens önskemål men de sätts ihop av standardkomponenter.

Kaj Strand, har varit med så gott som från första början. Med sina 35 år på jobbet hör han till de erfarnaste, i ett väldigt erfaret gäng, i produktionen. Han håller på med att hyvla räckespinnar, men har tid för en kort pratstund.

– Visst har jobbet förändrats en del efter införandet av CNC-maskiner. Förr var det mer hantverk än idag, säger Strand.

”Det gäller att hålla kroppen i skick om man ska orka med jobbet”, säger Kaj Strand som har jobbat över 30 år i huset.

Nykarlebyföretagets rötter går till 1940-talet och bröderna Westerlunds såg- och snickeri. På trappor har man satsat helhjärtat under namnet Westwood sedan 1970-talet. Ägarna har dock bytts ut med jämna mellanrum.

– Det är närmare 50 000 trappor som lämnat fabriken och väldigt många av dem är fortfarande i användning, säger verkställande direktör Rickard Snellman.

Han är själv rätt ny vid rodret på Westwood och började jobba på företaget 2017 efter flera år i transportbranschen.

– Det är trevligt att ha att göra med en så konkret produkt som trappor, säger Snellmann.

1 2000 TRAPPOR I ÅRET

Företaget har onekligen sett bättre tider. I början av 2000-talet låg den årliga produktionen på drygt 3 000 trappor och antalet anställda räknades i flera dussin. Idag ligger nivån på runt 1 200 trappor i året.

Sedan ett par år tillbaka hör Westwood till Nordens största trappkoncern, med ”syskon” i Sverige och Danmark.  Det ser Snellmann som en trygghet, bland annat eftersom det möjliggör ett större utbud.

–Vi ser med tillförsikt framåt just på grund av att vi är en del av den här gruppen. Även andra bolag i familjen har haft problem med lönsamheten, men går idag ordentligt på plus. Det handlar om människor. Det är viktigt att vi känner kunderna och deras behov, säger Snellmann.

Han anser att det är viktigt med klara mål och en tydlig organisation.

– Jag tror på en öppen informationspolitik. Om människor vet hur det går för oss, vad vi gör och varför, så då är människor mer motiverade på jobbet. Vi är ett så litet gäng att vi rymms alla i kafferummet. Vi har ett gemensamt möte på tisdagar och försöker varje vecka föra en eller två små saker framåt

”Vi har utvidgat Westwood från att vara enbart en tillverkare till att större i utsträckning till att vara en leverantör av trappor”, säger Rickard Snellmann, som jobbat drygt två år som verkställande direktör på Westwood.

TRENDMEDVETNA KUNDER

Resan från det numera väldigt långt digitala ritbordet till färdig trappa går i regel på en vecka. Här styr bygg- och inredningstrender efterfrågan bland kunderna.

–För tio år sedan skulle alla ha bok. Idag är det nästan ingen som ska ha en trappa som byggts av bokträ, säger Snellman. I regel är materialet för trapporna som Westwood säljer furu, björk och ek.

I Finland är furu och björk ungefär lika populära trappmaterial och står tillsammans för 80 procent, följt av den något dyrare eken. Danskarna däremot lär vara stora vänner av trappor i ek.

Bland kunderna finns stora byggfirmor och husfabriker, men också privatkunder främst i de nordiska länderna.

– Det är bra att vi har ett erfaret gäng i produktionen. De problem som uppstår har oftare att göra med materialet än med några tillverkningsfel, säger Snellman.

PERMITTERINGAR

Trapptillverkningen är en konjunkturkänslig bransch och följer i stort läget i byggnadsbranschen. På Westwood har personalen varit permitterad i flera omgångar under hösten.

– Visst är det tungt, men allihop har förståelse för situationen, säger Åsa Jansson som har 16 år bakom sig på företaget.

Jansson säger att det bästa med jobbet är arbetskamraterna och den sammanhållning som utvecklats på jobbet med åren. Gänget känner varandra väl, då det börjar vara ganska länge sen senaste nyanställning.

Åsa Jansson slipar. Hon tycker det att gemenskapen  mellan arbetskamraterna är det bästa med jobbet.

I det så kallade mellanrummet mellan produktionshallen och råvarulagret hittar vi Sten Elenius, där han håller på med att urholka pelare till ett trappräcke. Här sköts det så kallade finliret manuellt.

Elenius har haft hand om arbetarskyddsfrågor på Westwood.

– Ljudmiljön är den största utmaningen för oss. Sen är det naturligtvis trädammet som är ett hot för arbetshälsan. För några allvarligare olyckor på jobbet måst vi gå ganska långt bak i tiden, berättar Elenius.

”Vi kör på med samma gäng och gamla vanor. Det är synd att så få utbildar sig till snickare numera”, säger Sten Elenius. På fritiden satsar Elenius aktivt på landsvägscykling.

På den punkten har man tagit något steg framåt i branschen. För tillfället testar man på Westwood till exempel en specialdammsugare i produktionshallen.

Det är allt som allt tolv personer som jobbar i produktionen på Westwood och så gott som alla i produktionen är medlemmar i Industrifacket. För tillfället finns det inte en förtroendeman på Westwood.

– Det har gått ganska bra med att diskutera med arbetsgivaren och komma med förbättringsförslag, säger Elenius.

Det går åt en hel del strumpbyxor i produktionen på Westwood.

Efter att samtliga delarna i den blivande trappan gått genom ytbehandling och står klara ska de naturligtvis levereras till kunderna för att sedan monteras ihop hos kunden. Företaget har egna montörer på olika håll i landet.

En anställd jobbar i första hand som montör för kunderna i Nykarlebynejden, för att sedan hoppa in i produktionen då han inte har montörsuppdrag.

I väntan på semestern.

Produkterna ska ut omgående och därför tillverkas inte heller trappor på lager. Delarna packas in i så kallade flat pack -lådor för att sedan skickas ut. Det jobbet faller för det mesta på Jan Hägglund och Kaj Virta.

Lunchpaus på förpackningsavdelningen. Här gäller heavy musik och chilisås, intygar Jan Häggblom (t.v) och Kaj Virta.

– Vi går väl åt rätt håll. I alla fall i jämförelse med hur det var under den tidigare ägaren. Man ser kanske ett ljus i ändan av tunneln nu, säger Hägglund. Virta är också försiktigt optimistisk.

– Det blir alltid mer jobb mot vårvintern, säger Virta.

I dagens läge tillverkar Westwood runt 1 200 färdiga trappor i året. Finländarna litar på furu och björk gällande materialet, medan till exempel danskarna ska ha sina trappor i ek.

BRAND

Den 11 december utbröt en brand på Westwood. Enligt jourhavande brandmästare Terence Sam i Nykarleby fick branden sin början i fabrikens värmecentral. Från pannrummet spred sig elden till ytterväggar i byggnaden.

– Vi fick snabbt branden under kontroll och kunde hindra elden från att sprida sig till takkonstruktionerna, säger Sam till Svenska Yle.

Skadorna begränsades till värmecentralen och ingen kom till skada i branden.

– Vi klarade oss den här gången med blotta förskräckelsen. Vi vet fortfarande inte vad som förorsakade branden, säger vd Rickard Snellman.

Själva fastigheten ägs av det österbottniska placeringsföretaget NKL-partners.

– Min uppskattning är att priset för skadorna räknas i några tusenlappar, högst 10 000 euro, säger Snellman.

Branden hade ingen inverkan på produktionen och verksamheten kom igång i vanlig ordning igen efter juluppehållet, intygar Snellman.

TEXT JOHANNES WARIS
FOTO JOHANNES TERVO

WESTWOOD AB

GRUNDAT 1993

HEMORT Nykarleby

PRODUKTION Trappor

PERSONAL 12 i produktion, 18 totalt

OMSÄTTNING 1,8 miljoner (2019)