Riku Aalto: I kommunerna görs besluten om människornas vardag

”I kommunerna fattar man besluten om frågor som på många sätt berör invånarnas vardag. Industrifackets medlemmar måste se till att deras röst hörs då besluten fattas”, säger Riku Aalto.

HUVUDBILD. Valdeltagandet i senaste kommunalval låg på 59 procent. Det betyder att varje röst är värd så gott som det dubbla då varannan röst uteblir. Varför skulle man ge bort makten när det är möjligt att hålla fast vid den, frågar sig Riku Aalto.

8.2.2021

– Våra medlemmar använder sig mycket av offentliga tjänsterna. Vi kan nämna dagis, skolor, hälsovård, socialservice och fritidsaktiviteter. En ansenlig del av det som gör att man trivs med livet skapas av att den här servicen är i skick, säger Industrifackets ordförande Riku Aalto.

Aalto anser också att kommunerna spelar en viktig roll när det kommer till att skapa förutsättningar för företagen i kommunerna.

– Det är viktigt att det finns privata företag som skapar jobb och på så sätt också skatteinkomster till den offentliga sektorn. Det är bara så vi kan finansiera vårt välfärdssamhälle och hålla fast vid löftet om välfärd för medborgarna, säger Aalto.

– I praktiken handlar det till exempel om stadsplanering, kommunal infrastruktur, bygglov och liknande service genom vilka man kan påverka företagens förmåga att driva sin verksamhet och göra investeringar. För oss är det viktigt att man i kommunerna förstår industrins betydelse för att skapa välfärd, fortsätter han.

ARBETARENS RÖST SKA HÖRAS

Aalto anser att det i kommunfullmäktige runtom i landet behövs fler personer med bakgrund inom industrin för att fatta beslut om våra gemensamma frågor.

– Det är rätt vanligt att de kommunalt anställda är välrepresenterade i fullmäktige och stadsstyrelser, men användarnas representation ligger inte riktigt lika bra till.

– Kommunalvalet är en ypperlig chans till att balansera läget så att allt fler personer med bakgrund i industrin är med om att fatta besluten om kommunala tjänster.

Industrifackets mål är att fackmedlemmarnas och industriarbetarnas röst hörs.

– Beslutsfattandet blir mer öppet och tar bättre i hänsyn till kommuninvånarnas behov, då man ser på saker och motiverar besluten från olika synvinklar. För det andra är det att sambandet mellan industri och välfärd lyfts fram en orsak till att Industrifacket stöder sina medlemmar som ställer upp i kommunalvalet ekonomiskt och med kommunikationen oberoende vilket politiskt parti det gäller.

VÄRDEFULLT OCH RESPEKTABELT

Aalto är till utbildningen förutom montör och socionom också politices magister i förvaltning med kommunalpolitik som specialområde. Han uppmuntrar alla medlemmar i Industrifacket att kandidera i valet eller i alla fall lägga sin röst.

– Människor betalar ganska mycket i kommunalskatt. Bara därför är det bra att visa intresse för den kommunala servicen och besluten som gäller dem. De frågor som är viktiga för en själv och ens arbetskompisar uppmärksammas bättre i lokalpolitiken om frågorna drivs av människor som känner till de frågor som berör löntagarna.

– Jag uppmanar våra medlemmar till att ställa upp i valet och aktivt stöda de medlemmar som kandiderar. Att ge sitt stöd behöver inte nödvändigtvis bestå av något annat än att man pratar om vilka frågor som är viktiga och hurdana erfarenheter kommuninvånarna har av de kommunala tjänsterna. Ofta räcker det till om man står vid kandidatens sida, ger feedback och helt enkelt noterar att personen ställer upp i valet.

– Det är värdefullt och respektabelt att delta i kommunalpolitiken, säger Aalto.

TEXT PETTERI RAITO
FOTO KITI HAILA

ÖVERSÄTTNING JOHANNES WARIS

MAAILMA: Laki työsuhdeturvasta hämmentää liittoja Ruotsissa

Kysymys irtisanomisen perusteista ja niiden mahdollisesta muuttamisesta aiheuttaa ristiriitoja Ruotsissa. Uusin esitys repii jo keskusjärjestö LO:n rivejäkin.

KUVA YLLÄ: Ruotsissa irtisanomislakia koskevissa neuvotteluissa ammattiliittojen keskusjärjestö LO ei hyväksynyt neuvottelutulosta, mutta esimerkiksi teollisuusliitto IF Metall liittyi sopimukseen. Toimihenkilöiden Unionen-ammattiliiton neuvottelupäällikkö Martin Wästfelt ja Ruotsin elinkeinoelämän keskusliiton Svenskt Näringslivin varatoimitusjohtaja Mattias Dahl pitivät tiedotustilaisuutta asiasta 16. lokakuuta Tukholmassa. KUVA TT / LEHTIKUVA

Taustalla on nykyisen pääministerin Stefan Löfvenin sosialidemokraattien ja ympäristöpuolueen vähemmistöhallituksen synty. Tammikuussa 2019 hallituspuolueet solmivat keskustan ja liberaalien kanssa sopimuksen, joka takasi tuen hallitukselle.

Tuen hintana oli 73-kohtainen Januariavtalet-sopimus, joka nosti hallituksen työlistalle porvarillisten puolueiden vaatimuksia. Yksi asioista, joita hallitus sitoutui ajamaan, oli selvittää irtisanomista koskevan Las-lain muuttamista.

Kuten muissakin maissa, Ruotsin porvarilliset puolueet haluavat käytännössä helpottaa irtisanomista.

Tämä taas on vaikeaa sosialidemokraateille, ja vielä vaikeampaa ammattiliitoille. Liberaalit taas ilmoittivat vetävänsä tukensa hallitukselta, ellei asia etene.

Ruotsin työsuhdeturvaa koskeva Las-laki määrittelee irtisanomisjärjestyksen, jos irtisanomisiin työn vähyyden vuoksi joudutaan. Mikäli työntekijällä on riittävä pätevyys, irtisanomiset kohdistuvat ensin lyhyemmän aikaa työssä olleisiin, ja vasta sen jälkeen pidempiin työsuhteisiin. Tähän on tosin erinäisiä poikkeuksia, esimerkiksi ammattiliitto voi sopia toisin yrityksen kanssa.

Työmarkkinaosapuolet neuvottelivat esityksestä, mutta lokakuussa Suomen SAK:ta vastaava LO kertoi, ettei se hyväksy tulosta. Mukaan lähtivät vain työnantajien Svenska Närinsgliv sekä toimihenkilöiden PTK-yhteenliittymä.

Tilanne herätti hämmennystä LO:ssa: Onko sosialidemokraattien vetämä hallitus sopimassa työmarkkinalainsäädännöstä ilman LO:ta?

Pakkaa sekoitti lisää se, että LO:n mahtiliitot IF Metall ja julkisen alan Kommunal ilmoittivat joulukuussa liittyvänsä tehtyyn sopimukseen. Liittojen mukaan ne saivat näin muutaman myönteisen muutoksen sopimukseen.

Osa LO-liitoista kritisoi vahvasti IF Metallin ja Kommunalin päätöstä. Puualan GS sen sijaan tutki uusittua sopimusta, mutta päätti lopulta olla liittymättä mukaan.

Lakimuutos on siis tulossa, kenties jo vuonna 2021. Pääsääntö ”viimeisenä sisään – ensimmäisenä ulos” säilyy, mutta siihen tulee lisää poikkeuksia. Henkilökohtaisin perustein irtisanomista lieventävät seikat vähenevät. Irtisanottujen ja työssä olevien uusia opintoja tuetaan entistä runsaammin, aina 44 viikkoon asti 80 prosentin palkalla.

TEKSTI HEIKKI JOKINEN