CORONAKRISEN på Mirka:”Vi är helt enkelt inte riktigt vana vid permitteringar här”

Två veckor och tre dagar – så länge står hela verksamheten i Finland med start den 22 april. Det blev det slutliga beslutet på slipmaterialstillverkaren Mirka efter samarbetsförhandlingar som fördes på grund av coronapandemin.

5.5.2020 

Samtidigt har också hela personlastyrkan på drygt 800 anställda varit permitterad. För huvudförtroendeman Ronny Norrgård har de senaste veckorna inneburit bråda tider. Samarbetsförhandlingarna har enligt Norrgård med tanke på omständigheterna förts i god anda och öppenhet har varit nyckelordet.

– Det krävdes snabba lösningar för vi vill ju ha våra jobb kvar i framtiden. Länderna där vi har stora kunder stod i praktiken helt stilla. USA minskade drastiskt på försäljningen, Europa…och Indien, där en miljard människor i praktiken var i husarrest, säger Norrgård.

Det är säkert över hundra personer som jag har hjälpt med ansökningar de senaste dagarna

Enligt Norrgård var mottagandet av nyheten om permitteringar blandat bland arbetskompisarna. En del har varit nöjda över ”extra ledigt” medan andra varit oroliga – och då främst för byråkratin och alla lappar som ska fyllas i för att erhålla arbetslöshetsersättning. Det sneglas en hel del på erbjudanden om amorteringsfria månader på lån.

– Jag har haft något av en ”läkarmottagning” och hjälpt till med anmälningarna till TE-byrån. Det är säkert över hundra personer som jag har hjälpt med ansökningar de senaste dagarna. Bra att jag hade hjälp av arbetarskyddet, säger huvudförtroendemannen för de produktionsanställda i Jeppo och Jakobstad.

Norrgårds mottagning har legat i en tillfällig barack utanför fabriken och dörren har gått i ett. En utmaning har varit att flera anställda har ett annat modersmål än finska eller svenska och behöver hjälp med språket. Och det är inte bara utlänningar som kan ha problem med det krångliga språket.

– Vi är helt enkelt inte riktigt vana vid permitteringar här. Visst har folk varit oroliga men jag är säker på att vi kommer igen. Jag är ändå nöjd över att vi klarat oss endast med permitteringar så här långt och att det inte pratades om uppsägningar under förhandlingarna.

Janne Rintala har varit permitterad på grund  det försämrade läget på Mirka. Det var coronapandemin som ställde till det. Nu finns det tid för bland annat uteliv. I närheten av Jannes hem finns en liten svansjö som utgör ett bra utfärdsmål i coronatider.

Mirka anställer över 800 personer i Finland. I Jeppo i Nykarleby finns huvudkontor, produktutveckling och fabrik.

I Oravais finns en del av produktionen samt lager och expedition, i Karis tillverkas nätprodukternas baksidesmaterial och i Jakobstad utförs bland annat monteringen av slipmaskiner.

Fabriken i Jeppo sysselsätter 245 arbetstagare inom produktionen. I Oravais är antalet produktionsanställda runt 180, i Karis 50 och i Jakobstad 35.

Norrgård berättar att prognosen som man utarbetat på Mirka utgår från att det värsta ska vara över i sommar. Sådana signaler kan redan skönjas från länder där man sakta börjar öppna upp samhället och sätta i gång produktionen.

–  Om inte prognosen håller tar vi ett nytt beslut i juni. Det kan röra sig om en liknande kort nedstängning. Det som lite oroar mig är en möjlig andra våg av coronaviruset i höst, och vad det i så fall innebär för oss. Men jag försöker peppa folk och hålla humöret uppe.

”BRA ATT DET BARA BLEV PERMITTERING I TVÅ VECKOR”

– Inte kan man göra något åt det här läget. Flera andra företag har samma problem med att efterfrågan sjönk snabbt. Det är ändå bra att det bara blev på två veckor, i alla fall till en början, att de inte slog på tre månader direkt, säger Janne Rintala, en av de 813 anställda vid Mirka i Finland.

Rintala anser att det var synd att en del som jobbade nattskift fick läsa i tidningen om samarbetsförhandlingarna.

–  Efter det tycker jag ändå att det började rulla på och arbetsgivaren har skött informerandet om läget riktigt bra, säger Rintala.

Läget blir inte bättre av att man börjar måla fan på väggen

Rintala har jobbat i tio år på Mirkas fabrik i Jeppo. De senaste åren har han främst jobbat vid strykläggningsmaskinen. Det är också ungefär tio år sedan man på Mirka tagit till permitteringar, då i efterdyningarna av den globala finanskrisen 2008– 09.

– Jag försöker ha humöret på topp och flaggan högt. Läget blir inte bättre av att man börjar måla fan på väggen.

”Jag har flera gånger tänkt att jag ska komma ihåg att vara tacksam och inte klaga mer på småsaker när det här är över”, säger Rintala.  I väntan på vackra solnedgångar i Fäboda i sommar.

Det är inte så många fall av covid-19 som upptäckts i Rintalas hemknutar i Jakobstad, men det blir inte mycket till rännande på stan för det, intygar han.

–  Det blir mycket stökande här hemma med femåringen. Han är förstås också fundersam över varför man inte kan träffa kompisar och sådant.

Hur det kommer att gå med semestern i sommar hänger också fortfarande i luften.

– Vi hann inte kolla och slå fast semestrarna för den här sommaren. Om det blir nya permitteringar så kan det ju då vara juli,

– Jag har flera gånger tänkt att jag ska komma ihåg att vara tacksam och inte klaga mer på småsaker när det här är över. Man kommer ihåg hur trevligt ett helt vanligt liv egentligen var då allt var som vanligt, säger Rintala.

Under permitteringsveckorna har Rintala också följt med i medierna rappoterar om coronapandemin.

– Man måste förhålla sig kritiskt till innehållet på nätet, speciellt en del sajter. Det gäller att ha sunt förnuft och lita på trovärdiga källor, säger Rintala.

KIRURGISKA ANSIKTSMASKER FRÅN KINA

På Mirka har man inte i det här skedet gått in för att snabbt rikta om produktionen och tillverka produkter för till exempel hälsovården eller hygienartiklar.

I stället använde sig företaget av de existerande nätverken i Kina och beställde 700 000 kirurgiska näs- och munskydd som sen åkte vidare till bland annat till centralsjukhusen i Vasa, Åbo och Björneborg efter godkänd mottagnings- och kvalitetskontroll hos Teknologiska forskningscentralen VTT.

Innan det tillfälliga produktionsstoppet och permitteringarna hade man förberett sig genom att dela upp fabriken i olika zoner och förhindra att anställda rör sig mellan zonerna. Matsalen och köket har också varit stängd.

– Det var väldigt stränga restriktioner för att hindra att folk samlas i klunga, säger huvudförtroedeman Ronny Norrgård.

Restriktionerna har gjort förtroedemannauppdroget aningen svårare – eller utmanande – men här har digitala lösningarna kommit till hjälp.

– Vi har flyttat nästan alla möten till Teams, säger han.

SATSNINGAR SKAPAR FRAMTIDSTRO TROTS ALLT

Från koncernledningens håll har det redan i offentlighenten uttryckts att 2020 ses som ett mer eller mindre förlorat år. Det kan i värsta fall bli så för 2021 också. Samtidigt satsar ändå KWH-koncernen stort på Mirka, trots de mörka coronamolnen.

Det gäller bland annat nya kontorsutrymmen och nytt kök för Mirkas del. KWH Logistics satsar också bland annat på hamnarna.

– Sådant som är påbörjat måste man ju göra slut också. Visst ingjuter det en framtidstro att man är beredda på att satsa övedr 100 miljoner i det här läget.  Det är inte frågan om lite pengar, säger Norrgård.

TEXT JOHANNES WARIS
FOTO JOHANNES TERVO

Produktionen på Mirkas enheter återupptas den 11 maj.

Huvudförtroedeman Ronny Norrgård fotograferad i mars 2019

 

Mirka i Nykarleby utbildar sin personal och har många lokala avtal med bättre villkor – ”Jag vill jobba här tills jag går i pension”

Vill man vara bäst i sin bransch, så måste man satsa på att utveckla personalens kunnande. Så resonerar man på slipmaterialstillverkaren Mirka i Jeppo. På det snabbt växande företaget har man ingått många lokala avtal som ger arbetstagarna bättre villkor än vad som slås fast i kollektivavtalet.

Det är en enorm anläggning som breder ut sig bland åkrar och skog på den österbottniska landsbygden. Här i Jeppo i Nykarleby har Mirka sitt huvudkontor, sin produktutveckling och sin största produktionsanläggning. Företaget tillverkar slipmaterial – det som i vardagligt tal kallas sandpapper – samt slipmaskiner och polermedel.

Mirka växer så det knakar och globalt sysselsätter företaget i dag ungefär 1500 personer. Av dem jobbar nästan 550 inom produktionen vid Mirkas fyra fabriker i Finland – i Jeppo, Oravais, Jakobstad och Karis.

– Det finns goda möjligheter att utveckla sig och växa inom företaget, säger Ronny Norrgård som är huvudförtroendeman för Industrifackets medlemmar vid fabrikerna i Jeppo och Jakobstad.

En av dem som har fått utbilda sig är Alexandra Aspnäs som har gått företagets processkötarutbildning.

– Det var intressant att lära sig alla maskiner och hur produkterna tillverkas. Jag har jobbat här sedan 2006 och mitt arbete har förändrats mycket under den tiden, när jag har bytt till att arbeta vid allt större maskiner.

Aspnäs trivs på Mirka och säger att det bästa med jobbet är den goda arbetsgemenskapen.

– Jag vill jobba här tills jag går i pension, och jag vill gärna utvecklas och lära mig nya saker, säger hon.

Alexandra Aspnäs vill utvecklas i sitt arbete. FOTO JOHANNES TERVO

”VIKTIGT ATT HANDLEDARNA HAR UTBILDNING”

Huvudförtroendemannen Ronny Norrgård och arbetarskyddsfullmäktige Andreas Gunell berättar att Mirka ordnar en processkötarutbildning nästan varje år och att den brukar vara fullsatt. Dessutom finns fördjupande kurser och vidareutbildningar.

Norrgård och Gunell lyfter också fram betydelsen av att Mirka ordnar utbildningar för arbetsplatshandledare och förmän.

– Vi får in mycket nytt folk och då är det viktigt att handledarna har utbildning. De får också ersättning för uppdraget, säger Norrgård.

Huvudförtroendemannen Ronny Norrgård är nöjd över att Mirka utbildar sin personal. FOTO JOHANNES TERVO

Också produktionsdirektören Jan Torrkulla betonar att det behövs kontinuerlig utbildning. Under de närmaste åren satsar Mirka nämligen på att öka digitaliseringen, automatiseringen och robotiseringen.

Torrkulla säger att det handlar om att göra saker enklare, smartare och mer ergonomiskt, så personalen behöver inte känna sig hotad.

Tvärtom – Mirka siktar på att också i fortsättningen ha en tillväxt på nästan tio procent per år, vilket gör att automatiseringen måste öka för att produktionen i Finland ska klara av de allt större volymerna.

– Försäljningen i Europa går som ett lokomotiv och ökar stadigt. Men det största enskilda landet är fortfarande USA, följt av Tyskland, berättar Torrkulla.

Han säger att volymökningen naturligtvis skapar fler jobb, medan automatiseringen och robotiseringen gör att det behövs omskolningar och nyutbildningar inom produktionen i takt med att arbetsuppgifterna förändras.

– Den utbildning vi har gett hittills är bra, men inte nödvändigtvis den vi kommer att behöva med tanke på framtidens teknologi, säger Jan Torrkulla.

FOTO JOHANNES TERVO

”DET HAR BLIVIT MYCKET BÄTTRE OCH FRIARE”

– Det här är en trygg arbetsplats, konstaterar Bo-Erik Wik som har jobbat på Mirka sedan 1992.

Han berättar att det inte finns många kvar som har jobbat lika länge på Mirka, för många har gått i pension de senaste åren. Jobbet har förändrats mycket under hans nästan 30 år på företaget.

– Det har blivit mycket bättre och friare. När jag började var det mer disciplin.

Själv har Bo-Erik Wik två år kvar till pensioneringen. Han jobbade tidigare på avdelningen där man tillverkar slipband, men det var ett fysiskt tyngre jobb. Sedan några år tillbaka jobbar han på den så kallade flexavdelningen, där rullarna med slipmaterial körs genom maskiner som böjer materialet så att det blir mjukare och lättare att hantera.

Bo-Erik Wiik hör till dem som jobbat längst på Mirka. FOTO JOHANNES TERVO

– Tidigare jobbade jag treskift, men nu på äldre dagar har jag bytt bort nattskiftet och jobbar bara tvåskift.

En som däremot jobbar treskift, måndag till fredag, är Ahmed Omar. Också han jobbar på flexavdelningen.

– Treskiftsarbetet passar mig perfekt! säger Omar som har jobbat på Mirka i drygt åtta år.

Han berättar att jobbet går ut på att övervaka maskinerna där slipmaterialet böjs, och att göra justeringar så att kunderna får produkter av bästa möjliga kvalitet.

Ahmed Omar gillar att jobba treskift. FOTO JOHANNES TERVO

Det finns många olika skiftarrangemang på Mirka. En del av arbetstagarna jobbar tre tolvtimmarsskift per vecka, för att sedan vara lediga resten av veckan. En av dem är Elina Knuts.

– Det passar mig och jag skulle inte vilja byta tillbaka till treskiftsarbete. Nattskiften från sex på kvällen till sex på morgonen känns inte heller tunga. Dessutom studerar jag till agrolog på yrkeshögskola vid sidan om, så jag kan koncentrera mig på studierna under de lediga dagarna.

Elina Knuts jobbar som processkötare vid en maskin där griptyg limmas ihop med sandpappret. Griptyget är det som gör att slipmaterialet kan fästas vid slipmaskinen.

För henne är arbetet på Mirka en mellanetapp, för senast när hon utexamineras vintern 2021 vill hon jobba med något som motsvarar hennes utbildning.

97 procent av Mirkas produktion går på export. FOTO JOHANNES TERVO

”JAG ÄR NÖJD ÖVER ATT VI HAR ÅSTADKOMMIT FÖRBÄTTRINGAR”

På Mirka har man ingått många lokala avtal som ger arbetstagarna bättre villkor än vad som bestäms i kollektivavtalet. Både huvudförtroendemannen Ronny Norrgård och arbetarskyddsfullmäktige Andreas Gunell får sköta sina uppdrag på heltid, trots att arbetsplatsen inte riktigt är så stor att de automatiskt skulle ha rätt till det. Norrgård räknar också upp några andra lokala avtal:

– Lönerna är högre än i kollektivavtalet och våra skifttillägg och tjänstetidstillägg är bättre. Vi har också ett dejoureringsavtal, en arbetstidsbank och olika skiftarrangemang. De som arbetar dag har flextid. Åtminstone jag själv är nöjd över att vi har åstadkommit förbättringar, men vi vill fortfarande förhandla fram fler avtal och uppdatera dem som finns.

På Mirkas tre österbottniska fabriker hör 84 procent av arbetstagarna inom produktionen till facket.

– Sedan årsskiftet har vi fått 20 nya medlemmar, berättar Ronny Norrgård.

Ronny Norrgård visar upp de slipmaskiner som monteras på en annan av Mirkas fabriker, i Jakobstad. FOTO JOHANNES TERVO

Norrgård har jobbat på Mirka i 22 år och är inne på sitt trettonde år som huvudförtroendeman. Han representerar arbetstagarna på fabrikerna i Jeppo och Jakobstad, medan fabrikerna i Oravais och Karis har egna förtroendemän.

Andreas Gunell har varit arbetarskyddsfullmäktig för Jeppofabriken sedan våren 2013. Alla tre övriga fabriker har egna arbetarskyddsfullmäktige.

De förtroendevalda vid de olika fabrikerna samarbetar ändå tätt och träffas regelbundet. Också kontakten till ledningen är naturlig och fortlöpande och Gunell är dessutom personalrepresentant i företagets ledningsgrupp.

”ATT SKYDDA EN MASKIN ÄR BARA EN DEL AV ARBETARSKYDDET”

Andreas Gunell berättar att Mirka fäster stor uppmärksamhet vid arbetarskyddet och att man har gjort över 2000 förbättringar på fabriken i Jeppo sedan 2013.

– Att skydda en maskin är bara en del av arbetarskyddet. Mycket handlar om attityder och tänkesätt. Att förbättra säkerhetskulturen tar tid, men den blir hela tiden bättre. Man får aldrig stanna upp och vara nöjd, för då går säkerheten bakåt.

262 dagar utan olycksfall. Satsningen på arbetarskyddet ger resultat, konstaterar Andreas Gunell. Bilden är tagen i början av mars. FOTO JOHANNES TERVO

Gunell konstaterar att Mirka har ett bra avtal om företagshälsovård, med bland annat ett nytt program för att upprätthålla arbetsförmågan hos arbetstagare över 40 år. Programmet innehåller bland annat diskussioner med läkare, psykolog och fysioterapeut.

– Kemikalieutbildning är en annan sak vi har satsat mycket på de senaste åren, berättar Gunell.

En fråga som fortfarande kräver förbättringar är inomhusluften.

– Den har blivit bättre, men vi är inte nöjda ännu. Det är ett stort projekt som kräver resurser.

”VI TROR PÅ ATT VI SKA FORTSÄTTA VÄXA I FINLAND”

Produktionsdirektören Jan Torrkulla ser med tillförsikt på framtiden.

– Vi gjorde stora investeringar i ny teknologi för några år sedan, och de börjar nu betala sig tillbaka när vi har fått ut de första nya produkterna på marknaden. Så vitt vi känner till finns det ingen som tillverkar sandpapper med motsvarande teknologi.

Jan Torrkulla är produktionsdirektör på Mirka. FOTO JOHANNES TERVO

Han påpekar att Mirka numera är en så stor aktör i sin bransch att företaget kan ha ett visst inflytande över hur marknaden utformas. Bland annat har Mirka varit en föregångare inom dammfri slipning där maskinerna suger in dammet genom hål i sliprondellerna.

– Våra maskiner är lätta och starka i förhållande till storleken. Dessutom är de smarta och kan mäta vibrationer och annan information som du kan få fram direkt på till exempel en smarttelefon, berättar Torrkulla.

Nästa stora investering i Jeppo är ett nytt kök med kombinerad matsal och konferenscenter samt kontorslokaler.

– Det är också ett tecken på att vi tror på att vi ska fortsätta växa i Finland, säger Jan Torrkulla.

FOTO JOHANNES TERVO

MIRKA
Mirka är en ledande tillverkare av slipmaterial samt slip- och poleringsverktyg. Produkterna säljs över hela världen och endast en liten del går till den finländska marknaden

Företaget sysselsätter sammanlagt ca 1500 personer, av vilka ca 800 jobbar i Finland.

I Jeppo i Nykarleby finns huvudkontor, produktutveckling och fabrik. I Oravais finns en del av produktionen samt lager och expedition, i Karis tillverkas nätprodukternas baksidesmaterial och i Jakobstad monteras bl.a. slipmaskinerna.

Fabriken i Jeppo sysselsätter drygt 260 arbetstagare inom produktionen. I Oravais är antalet knappt 200, i Karis ca 50 och i Jakobstad ca 35.

Mirka har en logistikcentral och en liten produktionsenhet i Belgien, och köpte nyligen företaget Cafro som tillverkar diamant- och bornitridverktyg i Italien.

TEXT JONNY SMEDS/ FFC
FOTO JOHANNES TERVO

Det här reportaget har ursprungligen publicerats i Löntagarens nyhetsbrev. Beställ nyhetsbrevet på adressen www.lontagaren.fi/nyhetsbrev så kan du läsa fler arbetsplatsreportage och intervjuer med fackligt aktiva från Svenskfinland! FFC:s svenska nyhetsbrev är gratis och utkommer varannan vecka.