MAAILMA: Laki työsuhdeturvasta hämmentää liittoja Ruotsissa

Kysymys irtisanomisen perusteista ja niiden mahdollisesta muuttamisesta aiheuttaa ristiriitoja Ruotsissa. Uusin esitys repii jo keskusjärjestö LO:n rivejäkin.

KUVA YLLÄ: Ruotsissa irtisanomislakia koskevissa neuvotteluissa ammattiliittojen keskusjärjestö LO ei hyväksynyt neuvottelutulosta, mutta esimerkiksi teollisuusliitto IF Metall liittyi sopimukseen. Toimihenkilöiden Unionen-ammattiliiton neuvottelupäällikkö Martin Wästfelt ja Ruotsin elinkeinoelämän keskusliiton Svenskt Näringslivin varatoimitusjohtaja Mattias Dahl pitivät tiedotustilaisuutta asiasta 16. lokakuuta Tukholmassa. KUVA TT / LEHTIKUVA

Taustalla on nykyisen pääministerin Stefan Löfvenin sosialidemokraattien ja ympäristöpuolueen vähemmistöhallituksen synty. Tammikuussa 2019 hallituspuolueet solmivat keskustan ja liberaalien kanssa sopimuksen, joka takasi tuen hallitukselle.

Tuen hintana oli 73-kohtainen Januariavtalet-sopimus, joka nosti hallituksen työlistalle porvarillisten puolueiden vaatimuksia. Yksi asioista, joita hallitus sitoutui ajamaan, oli selvittää irtisanomista koskevan Las-lain muuttamista.

Kuten muissakin maissa, Ruotsin porvarilliset puolueet haluavat käytännössä helpottaa irtisanomista.

Tämä taas on vaikeaa sosialidemokraateille, ja vielä vaikeampaa ammattiliitoille. Liberaalit taas ilmoittivat vetävänsä tukensa hallitukselta, ellei asia etene.

Ruotsin työsuhdeturvaa koskeva Las-laki määrittelee irtisanomisjärjestyksen, jos irtisanomisiin työn vähyyden vuoksi joudutaan. Mikäli työntekijällä on riittävä pätevyys, irtisanomiset kohdistuvat ensin lyhyemmän aikaa työssä olleisiin, ja vasta sen jälkeen pidempiin työsuhteisiin. Tähän on tosin erinäisiä poikkeuksia, esimerkiksi ammattiliitto voi sopia toisin yrityksen kanssa.

Työmarkkinaosapuolet neuvottelivat esityksestä, mutta lokakuussa Suomen SAK:ta vastaava LO kertoi, ettei se hyväksy tulosta. Mukaan lähtivät vain työnantajien Svenska Närinsgliv sekä toimihenkilöiden PTK-yhteenliittymä.

Tilanne herätti hämmennystä LO:ssa: Onko sosialidemokraattien vetämä hallitus sopimassa työmarkkinalainsäädännöstä ilman LO:ta?

Pakkaa sekoitti lisää se, että LO:n mahtiliitot IF Metall ja julkisen alan Kommunal ilmoittivat joulukuussa liittyvänsä tehtyyn sopimukseen. Liittojen mukaan ne saivat näin muutaman myönteisen muutoksen sopimukseen.

Osa LO-liitoista kritisoi vahvasti IF Metallin ja Kommunalin päätöstä. Puualan GS sen sijaan tutki uusittua sopimusta, mutta päätti lopulta olla liittymättä mukaan.

Lakimuutos on siis tulossa, kenties jo vuonna 2021. Pääsääntö ”viimeisenä sisään – ensimmäisenä ulos” säilyy, mutta siihen tulee lisää poikkeuksia. Henkilökohtaisin perustein irtisanomista lieventävät seikat vähenevät. Irtisanottujen ja työssä olevien uusia opintoja tuetaan entistä runsaammin, aina 44 viikkoon asti 80 prosentin palkalla.

TEKSTI HEIKKI JOKINEN

Avtalsrörelsen i mål i Sverige – löneförhöjning 5,4 %

Samtliga fem förbund i Facken inom industrin har gemensamt svarat ja till det förslag som skapar stommen för kollektivavtalen inom industribranscherna. Avtalsperioden för de nya kollektivavtalen är 29 månader, nästan två och ett halvt år. 

Huvudbild. Marie Nilsson, ordförande för IF Metall. 

2.11.2020

Det nya Industriavtalet gäller från den 1 november 2020 fram till den 31 mars 2023. Till samarbetet Facken inom Industrin hör förutom IF Metall också tjänstemannafacket Unionen, GS-facket, Sveriges livsmedelsarbetareförbund och Sveriges Ingenjörer.

Förbunden representerar sammanlagt närmare två miljoner organiserade arbetstagare i den svenska industrin.

Förhandlingarna om nya kollektivavtal inom industrin sköts fram i våras på grund av coronapandemin.

Innan förhandlingarna sköts upp krävde industrifacken bland annat löneökning på tre procent under tolv månader.

Arbetsgivarna erbjöd i stället 1,4 procent i årligt lönelyft. Det var ett bud som facken då inte accepterade.

I nya avtalet höjs lönerna med tre procent den 1 november och sedan med 2,4 procent den 1 april 2022.

– Det är ett högre värde i årstakt jämfört med förra avtalet. Det är det nya märket, sade IF Metalls ordförande Marie Nilsson på presskonferenssen på söndagen 1.11.

Med uttrycket ”märket” avses den lönenorm som på den svenska arbetsmarknaden spikas av industriförbunden.

– Vi vill ju normera, och då är det viktigt att ha en stabil löneökningstakt som inte går upp och ner, och en takt som ger reallöneökningar, sa Nilsson.

LÅGLÖNESATSNING OCH PENSIONER

Avtalsrörelsen har också kännetecknats av industrifackens krav på en låglönesatsning för anställda med en månadslön som ligger under 26 100 kronor (runt 2500 euro). Det kravet fick facken också igenom.

I praktiken innebär det något högre lönepåslag i procent för de arbetstagare vars lön ligger under gränsen.

– Eftersom det är en större andel av lågavlönade som är kvinnor så är det också att betrakta som en jämställdhetssatsning, säger GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö till den fackliga tidningen Dagens Arbete.

GS-facket representerar arbetare bland annat inom skogs- och trävarusbranschen samt på tryckerier runtom i Sverige.

RETROAKTIVT LÖNELYFT ELLER SIKTE PÅ FRAMTIDEN?

En faktor som också spelar in är att avtalen är sju månader försenade på grund av coronapandemin. Det har inneburit att löntagare har väntat på löneökningar som annars skulle ha börjat gälla i våras. Det nya avtalet ger inga löneökningar retroaktivt för den här perioden.

Fackens sätt att räkna lär uppmärksammas av dem som förhåller sig kritiskt till avtalet. Men för facket är nivån strategiskt viktigare, skriver DA:s reporter Harald Gatu i en kommentar.

För pappersindustrins del går kollektivavtavförhandlingarna vidare. Svenska Pappers och arbetsgivarna återupptar förhandlingarna måndagen 2.11.

TEXT JOHANNES WARIS

 

Svenska IF Metall ställer in kongress efter kritik från Tegnell

IF Metalls kongress i november ställs in på grund av coronaläget. Hur kongressen kan genomföras i framtiden är fortfarande oklart. Samtidigt säger facken inom industrin nej till det första löneförslaget under pågående kollektivavtalsförhandlingar. 

HUVUDBILD: Marie Nilsson, förbundsordförande för IF Metall. FOTO LEHTIKUVA / TT / JONAS EKSTRÖMER

22.10.2020

Ursprungligen skulle förbundskongressen gå av stapeln i Stockholm i maj 2020 med ett betydligt högre antal deltagare och internationella gäster, bland dem representation från finländska Industrifacket och tidningen Tekijä.

Det svåra coronaläget i våras tvingade förbundet attt se över planerna. I stället skulle kongressen genomföras i kraftigt nedbantad form i Västerås mellan den 23 och 27 november då runt 400 personer skulle delta.

– Det är en ganska stor risk. Vi har ju varit ganska tydliga med att sammankomster som är större än 50 deltagare bör man undvika i det här läget, sade statsepidemolog Anders Tegnell tidigare i en intervu med tidningen Arbetet för en vecka sedan.

”SMITTSPRIDNINGEN HAR GÅTT ÅT FEL HÅLL”

Nu har förbundet bestämt att det inte finns förutsättningar för att kongressen i Västerås skulle kunna genomföras på ett sätt som är tryggt med tanke på smittspridningen.

– Smittspridningen har gått åt fel håll. När vi tog beslutet att försöka hålla en fysisk kongress var den allmänna smittspridningen fortfarande på en förhållandevis låg nivå i hela landet, efter en sommar med sjunkande tal. Nu har situationen försämrats, och därför ställer vi in kongressen, säger Martin Gunnarsson, förbundssekreterare för IF Metall, enligt pressmeddelandet från förbundet.

– Det vi fattat beslut om är att ställa in kongressen i november och att sedan återkomma till hur det blir. På nåt sätt ska vi se till att den demokratiska processen fortlever, säger Gunnarson till Dagens Arbete.

Alternativet att flytta fram kongressen till våren ser Gunnarson inte som ett alternativ i det här läget.

– Nej. Det är en fråga vi får återkomma till, men fullskalig fysisk kongress i vår, det är nog inte ett alternativ.

IF Metall är det största facket inom industrin i Sverige och representerar drygt 300 000 medlemmar i den svenska industrin, bland annat inom metall-, plast-, läkemedels-, bygg-, kemi- och verkstadsindustri.

AVTALSRÖRELSEN GÅR VIDARE – NEJ TILL FÖRSTA  FÖRSTA LÖNEFÖRSLAGET

Samtidigt pågår avtalsrörelsen i Sverige. IF Metall har inom ramen för samarbetet Facken inom industrin tackat nej till det första löneförslaget från de oberoende ordförandena (opo).

Det första förslaget från opo gavs i måndags och ligger på 4,5 procent under 29 månader.

Facken inom industrin skriver i sitt svar att avtalsvärdet är oacceptabelt lågt. Den pågående återhämtningen av ekonomin och utvecklingen av konkurrenskraften ger stöd för en löneökningstakt väsentligt högre än vad förslaget anger.

Till samarbetsorganisation Facken inom Industrin hör förutom IF Metall också tjänstemannafacket Unionen, GS-facket, Sveriges livsmedelsarbetareförbund och Sveriges Ingenjörer.

TEXT JOHANNES WARIS