CORONAKRISEN: Alla tiders ekonomiska återhämtning i startgroparna?

Finlands ekonomi kan snart få ett riktigt uppsving, då man småningom i börjar lösa coronabegränsningarna. Förutsättningarna för tillväxt kan förstöras om man börjar skära för tidigt i de offentliga utgifterna.

5.5

– Före vi ens visste något om coronakrisen så fanns det i regeringsprogrammet för Sanna Marins regering en förmåga att avvärja ekonomiska kriser, säger Elina Pylkkänen, direktör vid Löntagarnas forskningscentral och blivande understatssekreterare vid Arbets- och näringsministeriet.

Enligt Pylkkänen är regeringsprogrammet värt en eloge eftersom man för första gången fick lov att avvika från budgetramen och på så sätt möjliggöra tillväxt genom att tillfälligt avvika från budgetramen genom att öka på de offentliga satsningarna.

Pylkkänen påminner att den miljard som var reserverad i regeringsprogrammet för stimulansåtgärder inte skulle ha räckt till för att lappa de hål som coronapandemin orsakat företagen. På grund av det har man i Finland, liksom i så många andra länder, svarat på tvärstoppet i ekonomin med stöd från statens sida.

– Finland har varit en mönsterelev när det kommer till finanspolitisk åtstramning. Då coronapandemin slog till gav EU lösare tyglar då man bestämde att tillfälligt slopa de strikta kraven på budgetunderskott.

Finlands ekonomi kan växa med 3 procent i år

Enligt Pylkkänen har stimulansåtgärderna på 10 miljarder fungerat precis som tänkt och Finlands ekonomi har klarat pandemin bättre än de flesta ekonomiska experter vågat hoppas.

Pylkkänen anser ändå att det också finns rum för kritik. Hon anser att allmänna stöd, till exempel en sänkning av löntagarnas pensionsförsäkringsavgifter, är fungerande eftersom det är frågan om en lättnad för alla arbetsgivare och upprätthåller sysselsättningen i alla branscher.

– Det man inte kan vara nöjd över är att fördelningen av coronastöd behandlat många företag och speciellt löntagare i servicebranscherna på ett orättvist sätt.

Enligt Pylkkänen skulle ett system som bygger på lönesubventioner varit rättvisare – men samtidigt också ett mycket dyrare sätt att hjälpa löntagare och företag att klara sig över pandemin.

– Enligt prognoserna kan Finlands ekonomi växa med runt tre procent i år tack vare ökad export och att hushållens konsumtionsiver dämpats under pandemin, säger Pylkkänen.

Pengarna, hälsan eller både och?

– Speciellt i början av pandemin talades de tom att ekonomin skulle repa sig snabbare om man inte försökte hindra smittspridningen med begränsningar i samhället. Tanken om att det skulle råda en motsättning mellan att trygga den ekonomiska utvecklingen och att skydda liv grundar sig på missförstånd, säger fackcentralen STTK:s chefsekonom Patrizio Lainà.

Lainà anser att Finland klarat sig bättre de flesta andra EU-länder tack vare att smittotalet förblivit på en förhållandevis låg nivå och att vi inte haft ett behov av lika hårda nedstängningar av hela samhället.

Staten har också stött företag, löntagare och kommuner vilket innebär att bruttonationalprodukten inte minskat så mycket som man förutspådde då pandemin slog till på allvar för ett drygt år sedan.

REKORDVINSTER SUBVENTONERAS AV SKATTEBETALARNA

I andra länder har man strävat efter att trygga jobben och företagen genom lönesubventioner från statligt håll. I Finland har de statliga stöden främst gått till företagen och en ökad arbetslöshet motarbetas genom permitteringssystemet.

– Vi hade redan ett fungerande permitteringssystem på plats. Dessutom kom arbetsmarknadsorganisationerna överens om att sänka arbetspensionsavgifterna med sammanlagt en miljard euro, säger Lainà, som ändå är kritisk mot flera element modellen.

Han anser till exempel att man tillfälligt borde ha infört ett stopp på att företagen betalar ut dividender.

Vi hade ett fungerande permitteringssystem på plats

– Statsstöden, trots att långt från alla företag hade någon nöd. Flera väldigt framgångsrika företag har fått statligt stöd och gjort större vinster än någonsin under de senaste tio åren, mitt under en pågående kris, säger Lainà.

Han betonar att det är onödigt att subventionerna extra vinster från den gemensamma statskassan för framgångsrika företag.

– STTK ville se att staten stödde förkortad arbetstid vid sidan av permitteringssystemet. Det skulle ha varit i arbetstagarnas intresse att halvera arbetstiden i stället för att permittera.

Lainà hävdar att lön för halva arbetstiden i kombination med inkomstrelaterat arbetslöshetsunderstöd skulle ha orsakat ett betydligt mindre inkomstbortfall för arbetstagarna än heltidspermitteringarna.

IS I MAGEN

– Om exporten nu börjar dra i gång på allvar lönar det sig verkligen inte äventyra tillväxten med att strama åt för mycket. Vi vet helt enkelt inte ännu vad en återgång till det normala i praktiken kommer att innebära, säger Lainà

Lainà anser att det som behövs nu gäller att ha is i magen och reagera ändamålsenligt på de sätt som konjunkturläget förutsätter i stället för att köra in åtstramningspolitikens väg. Ett misstag som man begått i samband med tidigare kriser.

Laina ser ändå att det finns två faktorer som skapar tryck på att öka på de offentliga utgifterna: Den första är det faktum att befolkningen i Finland i genomsnitt är allt äldre.

Den andra är den pågående kampen mot klimatförändringen.

TEXT MARKKU VUORIO
ILLUSTRATION TUOMAS IKONEN

ÖVERSÄTTNING OCH BEARBETNING JOHANNES WARIS

 

CORONAKRISEN Industrifackets specialforskare Timo Eklund: “Allt beror på hur vi sköter epidemin”

”Sysselsättningen sjunker inte så mycket som industriproduktionen på grund av coronavirusepidemin”, berättar Industrifackets specialforskare Timo Eklund om prognosen som forskningsenheten sammanställt.

17.4.2020

Eklund anser att det krisstöd, som staten betalar ut till företagen på grund av coronaviruspandemin, ska förses med krav på att pengarna inte går åt till att betala ut dividender till ägarna.

– I en kris brukar det gå så att industrin lider mer än ekonomin i stort. Till exempel Pellervos och Etlas analyser skulle Finlands BKT minska med ungefär fem procent i år.

– Forskningsenheten har utarbetat tre olika scenarier för 2020. Enligt med den  mer optimistiska modellen skulle industriproduktionen i landet minska med 11 procent i år, medan den dystraste prognosen talar om en fjärdedel, 24 procent. Sysselsättningsgraden kommer ändå inte att sjunka så mycket.

Forskningsenheten förutspår att nedgången i såväl produktion som sysselsättning kommer att vara brantare än under finanskrisen 2008–2009– men det gäller också återhämtningen. Redan sommaren 2020 skulle allt se bättre ut.

Enligt de mer optimistiska prognosen skulle produktionen vara uppe vid samma pre-coronanivå redan i oktober i år. I de mer pessimistiska framtidsutsikterna skulle produktionsmängden ligga på en 10 procent lägre nivå i mars 2021 i jämförelse med vad läget skulle vara utan coronakrisen.

– Allt beror på hur vi sköter epidemin här hemma och på annat håll. Hur snabbt vi får mediciner, vårdpersonal – ja det handlar om vetenskap och medicin.

PRODUKTIONEN HAR BLIVIT KÄNSLIG FÖR STÖRNINGAR

Hela 2000-talet har företagen byggt upp sin verksamhet utgående från internationella produktionskedjor.

– Samtidigt har man strävat efter att hålla lagren små. Det betyder att hela produktionen ä känslig för störningar och det här har förorsakat problem under den pågående coronaepidemin, säger Eklund.

– Vårt läge är litet bättre eftersom vi sysslar med produktion där förädlingsgraden är hög. Samtidigt betyder det här att nästan alla delar är kritiska komponenter som man inte kan ersätta med andra. Fabriker som måste ha den här typen av komponenter stannar upp snabbt om det inte finns tllgång på dem. Välkända stora industriföretag– Sandvik, Metso, Ponsse, Outotec, Valtra – har alla anmält om beslut att permittera anställda och produktionen och sysselsättningen kommer att sjunka.

– Det finns nödvändigtvis inte heller en så hög efterfrågan på produkterna trots att man kanske kan hålla produktionen i gång. Logistikkedjan funkar heller inte som vanligt. Det finns kanske inte containers att tillgå.

Forskningsenheten har fokuserat främst på bedömningar av läget för industriproduktionen mitt under coronakrisen. Men även andra avtalsbranscher inom Industrifacket kommer att påverkas av coronaepidemins biverkningar.

– Inom lantbruksbranscherna får man inte utländsk arbetskraft, inte i alla fall i vår. aningen överraskande är att bilhandeln och bilservicen står stilla trots att förhållandet mellan orsak och verkan där är lite annorlunda än i industrin. Även på tvätterierna kommer vi att se permitteringar, säger Eklund.

KRISSTÖDET FÅR INTE RINNA UT I DIVIDENDER

– Det är bra att regeringen och riksdagen aktivt gått in för att kommunicera att man måste ta hand om företagen i den här krisen. Men att ösa oändligt med pengar över dem inte är det mest effektiva sättet, anser Eklund.

Han skulle se det som förnuftig politik om man redan under den pågående krisen fattar beslut som förhindrar att krisstödet rinner ut i dividender till ägarna.

– Det här är nödvändigt med tanke på rättvisan i samhället.

– Det finns stränga budgetramar för den offentliga ekonomin. Det kanske inte finns pengar om Finlands statsskuld i likhet med andra länder stiger till en helt ny nivå. Det är svårt att tro att man ska klara av coronaräkningen enbart med att beskatta konsumtion och vanliga löntagare.

– Näringslivet, företagen och förmögnare medborgare ska vara med då notan betalas.

Eklundin mukaan yksi hyvä keino syntyvän velkataakan jakamiseen olisi valtiolle suunnattu osakeanti. Pankkikriisistä on otettava nyt opiksi.

– Pankkikriisin aikana ei harrastettu pankkien osakkeiden ostamista valtiolle. Jos osakkeita olisi ollut, niitä olisi voinut sitten myydä tilanteen parannuttua. Veronmaksajille olisi jäänyt pienempi siivu hoidettavaksi pankkikriisin jälkimaksuista.

Sociala förmåner, stöd som anknyter till föräldraskap eller arbetslöshetsersättningar ska det heller inte skäras i under en kris.

– Det är en allmän uppfattning att sådana pengar som går direkt till privat konsumtion inte ska minskas under en kris. Det är viktigt så kallade automatiska ”konjunkturstabiliserare” håller  ekonomin i gång.

TEXT SUVI SAJANIEMI
FOTO KITI HAILA

ÖVERSÄTTNING JOHANNES WARIS