Mer än 10 000 personer samlades på Senats­torget i Helsing­fors för delta i FFC:s åsikt­sytt­ring mot den så kallade aktive­rings­mo­dellen för arbets­lösa. Industri­facket hade utlyst en politisk strejk för fredagen och uppskatt­ningen är att fler än 200 000 arbets­ta­gare från olika fackför­bund strej­kade under fredagen.

”Ner med regeringen!” var ett av slagorden som löd när den stora folkmassan fredagen 2 februari samlades på Senats­torget utanför statsråds­borgen i Helsing­fors. Industri­fac­kets medlemmar var välrepre­sen­te­rade under åsikt­sytt­ringen mot den så kallade aktive­rings­mo­dellen. En av delta­garna var Ann-Louice Ormis­kangas från Jakobstad som hade tagit sig till Helsing­fors med en buss som avgick kvart över tre på natten.

– Det räcker nu! Nu måste vi reagera, annars går det åt skogen. Aktive­rings­mo­dellen version 2 måste stoppas, säger hon.

Elina Knuts från Peder­söre är inne på samma linje.

– Jag är här för att protes­tera mot aktive­rings­mo­dellen, konkur­rens­kraft­sav­talet och för att fälla regeringen. Jag vill också försvara facket som kriti­se­rats flitigt den senaste tiden.

Mika Lahtinen har kommit från Lovisa för att försvara de arbets­lösas rättig­heter. Han tycker att hela aktive­rings­mo­dellen borde skrotas och påminner om att regeringen i och med modellen bryter mot sitt löfte.

– Regeringen bryter ju mot vad vi kom överens om i samband med konkur­rens­kraf­tav­talet. Då lovades det att man inte gör fler nedskär­ningar i arbets­lös­hetss­kyddet, påpekar Lahtinen.

”Modellen är galen”

Aktive­rings­mo­dellen fick hård kritik bland delta­garna i åsikt­sytt­ringen. Bland Industri­fac­kets medlemmar upplevs modellen vara icke-funge­rande, ogenom­tänkt och orättvis.

– Modellen är helt galen och den aktiverar ingen. Man borde uppmuntra och stöda arbets­lösa i jobbsö­kandet och inte straffa dem som redan har det svårt. Modellen utgår också helt från huvuds­tads­re­gionen. Om en fabrik lägger ner på en liten ort är det helt omöjligt att hitta jobb på orten, eller ens i närheten, poäng­terar Mika Lahtinen.

– Det är en dålig och orättvis modell som gör att de som har det svårt får det ännu svårare. Det skulle vara en annan sak om det fanns en massa lediga jobb, men så är det ju inte, fortsätter Markus Hotta från Vörå.

Ann-Louice Ormis­kangas tycker att regeringen borde koncent­rera sig på att skapa arbets­tillfällen istället för att straffa dem som inte lyckas hitta jobb.

– Man kan gott aktivera arbets­lösa, men det ska göras med morot och inte med piskan, konsta­terar hon.

”Aktive­rings­mo­dellen är orättvis” – du kan drabbas oavsett hur hårt du kämpar för att få jobb eller utbildning

Också Karita Pihlström från Ekenäs har kommit till Helsing­fors för att demon­strera mot regerin­gens reform av arbets­lös­hetss­kyddet. 60-åriga Karita Pihlström är för tillfället är arbetslös och riskerar därför själv att få sin arbets­lös­het­ser­sätt­ning nedskuren.

– Aktive­rings­mo­dellen är orättvis. Den tar inte hänsyn till att arbets­lösa har olika förut­sätt­ningar, utan drar alla över en kam. Folk har inte blivit arbets­lösa av egen vilja, utan för att arbets­gi­varen har sagt upp dem. Nu straffas de för det, konsta­terar hon.

Aktive­rings­mo­dellen trädde i kraft vid årsskiftet och innebär att arbets­lös­het­ser­sätt­ningen sänks med 4,65 procent i 65 vardagar, alltså tre månader, om den arbets­lösa inte har arbetat eller deltagit i syssel­sätt­ningsfräm­jande service i tillräckligt stor utsträck­ning. Problemet är att man inte nödvän­digtvis själv kan påverka om man uppfyller villkoren.

– Jag tog kontakt med arbets- och närings­byrån för att få veta vad jag kan göra för att undvika att få dagpen­ningen nedskuren. Det enda de hade att erbjuda var en jobbsö­kar­kurs. Då tog jag den trots att både de och jag vet att det är bortkas­tade pengar. Det är inte många arbets­gi­vare som vill anställa en som snart fyller 61.

Kan bli utan pengar i en månad

En sänkning med knappt fem procent kan låta lite, men Karita Pihlström påpekar att många arbets­lösa redan nu har svårt att försörja sig och sin familj.

– Det här kommer bara att leda till att fler måste söka stöd vid lucka nummer två, alltså Folkpensionsanstalten.

Dessutom befarar Karita Pihlström att utbetal­ningen av dagpen­ning kommer att försenas för dem som lyckas hitta snutt­jobb. Arbets­lös­hets­kas­sorna kan nämligen inte betala ut dagpen­ning innan de har fått löneintyg från arbetsgivarna.

– Om du jobbar i tre dagar kan det leda till att dagpen­ningen försenas med en månad.

Det fick Karita Pihlström själv erfara i fjol när hon jobbade under sommarmå­na­derna. Nu har hon igen siktet inställt på ett sommar­jobb, men det jobbet hjälper henne bara att uppfylla villkoren under en 65 dagars­pe­riod. Att hon får rätt till tilläggs­dagar med arbets­lös­hets­dag­pen­ning, alltså den så kallade pensionss­lussen, hjälper inte heller. De som är inne i pensionss­lussen berörs nämligen också av aktiveringsmodellen.

Arbets- och närings­byråerna behöver mera resurser

Verklig aktive­ring är, enligt Karita Pihlström, att arbets- och närings­byråerna har tid och resurser att ge indivi­duell och personlig betjäning.

– Det hjälper inte att arbets- och närings­byrån ringer upp dig en gång var tredje månad, bara för att lagen säger att de måste göra det. Varje person har en unik situa­tion och därför behövs det personlig kontakt där man kartlägger de indivi­duella stigarna för just den personen. I synnerhet i början av arbets­lös­heten måste man hjälpa och följa med. Och om någon till exempel har en sjukdom som försvårar jobbsök­ningen borde också sjukvården komma in i ett tidigt skede.

I dag har inte arbets- och närings­byråerna resurser att ordna relevant utbildning.

– De kan inte ordna sådan utbild­ning som på riktigt skulle hjälpa dig att få jobb. Nuför­tiden behöver du ju en massa kort och pass i alla yrken. Och någon arbets­krafts­po­li­tisk utbild­ning har de överhu­vud­taget inte kunnat erbjuda. Den lilla utbild­ning de kan erbjuda ordnas av privata aktörer – så är det också med den jobbsö­kar­kurs jag nu ska gå.

Strider mot konkurrenskraftsavtalet

Karita Pihlström har lång facklig erfarenhet och hon satt också i Metallför­bun­dets fullmäk­tige när det omstridda konkur­rens­kraft­sav­talet under­teck­nades. Avtalet var svårt att smälta för facket, men man gick ändå med på det eftersom regeringen förband sig att inte skära ner ytter­li­gare i arbetslöshetsskyddet.

– Nu bryter regeringen mot det avtalet, påpekar Karita Pihlström.

TEXT JOHAN LUND, JONNY SMEDS FOTO KITI HAILA, JOHAN LUND